Annons
Ledare

Är du skuldsatt lilla vän?

Hushållens skulder oroar Riksbanken. Försöken att hålla tillbaka dem får inte strypa bostadsbyggandet.
Ledare • Publicerad 29 oktober 2013
Blunda inte för skulderna.
Blunda inte för skulderna.Foto: Foto: JESSICA GOW / SCANPIX

Riksbankschefen Stefan Ingves har i flera år påtalat faran med svenskarnas skuldsättning. Därför har han, och majoriteten i riksbanksdirektionen, valt att hålla styrräntan högre än vad inflationsmålet egentligen kräver. Rädslan är stor för att billiga pengar ska göra att svenskarna skuldsätter sig ännu mer.

Införandet av bolånetak, där bankerna högst får låna ut till 85 procent av marknadsvärdet, räcker inte för att dämpa köplusten i de hetaste områdena, varnar de som är rädda för att skuldbördan ska bli för tung att bära. Många banker har redan ändrat inställning och vill se att kunderna amorterar ner till 75 procent; inte minst har trycket från finansmarknadsminister Peter Norman fått bankerna att agera. Finansinspektionens chef Martin Andersson ser gärna att amorteringsplanerna blir ännu hårdare.

Annons

Bilden av en växande bostadsbubbla och hög skuldsättning bland svenskar delas inte av alla. Lars E O Svensson, den tidigare vice riksbankschefen som ständigt gick emot Stefan Ingves, fortsätter att beskriva verkligheten på ett annat sätt. Svensson pekar på att svenskarnas tillgångar också har ökat i värde – och det snabbare än skulderna. Svensson menar dessutom att utvecklingen av bostadspriser de senaste åren i stort följt svenskarnas disponibla inkomster. Vidare pekar han på att de som är kraftigt belånade ofta är hushåll med höga inkomster.

Svensson anklagar Riksbanken för att ha orsakat onödigt hög arbetslöshet och i praktiken ökat svenskarnas reala skuldsättning genom att hålla tillbaka inflationen.

Svensson är en modellbyggare av hög klass. Men en mycket generös penningpolitik och tillåtande syn på hushållens skulder kan få svåra konsekvenser om världsekonomin skakar till. Oron i USA kring skuldtaket visar hur nära det kan vara. Ett sådant stopp skulle leda till rädsla för att låna ut pengar och därmed stigande räntor. Därför finns det, trots Svenssons invändningar, skäl att sträva efter att hushållens skulder hålls nere på rimliga nivåer. Då gäller det att välja rätt metod för att åstadkomma det.

Bolånetaket är ingen självklar lösning. I dag har många svårt att klara av att lägga fram 15 procents kontantinsats, en del tar dyrare blancolån för att lösa det. Kravet hämmar också byggandet av nya bostäder – vilket snarare bidrar till bostadsbristen.

Amorteringsplaner – om de inte är för aggressiva – har den fördelen framför bolånetak att de inte hindrar unga hushåll med små besparingar men goda inkomster från att investera i en större bostad. Därför är det att föredra. Däremot är det ytterst tveksamt om en generell regel ska gälla. Trots allt är det avgörande vad respektive hushåll har för övriga tillgångar och hur stor inkomsten är – vilket just är vad Lars E O Svensson påtalar.

Mattias Karlsson
Petter Birgersson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons