Ansvar i Afghanistan

Därmed vill talibanerna störa presidentvalet den 20 augusti så mycket det någonsin går. Sprida osäkerhet. Hota med våld.

Något annat var heller inte att vänta.

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Mycket beroende på att talibaner och krigsherrar har haft landet under kontroll så länge. Förtryckt folket, skyddat terrorister.

Den reforminriktade regering som nu leder Afghanistan med stöd av internationell trupp kan förvisso kritiseras för att inte gå tillräckligt fort fram. Men samtidigt måste man vara medveten om att förutsättningarna fortfarande är svåra.

Demokratisering kommer underifrån. Varje lands invånare ansvarar själva för det egna landets utveckling. Omvärldens roll är främst att stödja alla demokratiska krafter och att bidra till att förbättra säkerhetsläget. Vem som ska stödjas i fallet Afghanistan är utifrån detta inte särskilt svårt att avgöra. Värre är att avgöra hur länge omvärlden ska stanna, och hur omfattande insatserna ska vara.

Efter förra veckans besök hos de drygt 400 svenska soldaterna i den internationella Isafstyrkan ser utrikesminister Carl Bildt (M) fortfarande ingen ljusning i Afghanistan. Omvärlden måste förbereda sig på en lång närvaro, meddelade han på måndagen, i samband med sitt första möte som ordförande för EU:s utrikesministrar.

Allt talar för att Bildt har rätt. Våldet inte enbart ökar inne i landet, det spiller också alltmer över till grannländerna. Hela regionen påverkas.

Och visst finns det mycket som kan göras. De ekonomiska behoven är gigantiska. Infrastrukturen sönderslagen. Nöden stor. Lag och ordning alltför frånvarande. Bland annat.

Men ingen av insatserna för det civila samhället bygger varaktig stabilitet, fred och frihet så länge den väpnade konflikten består. Den första prioriteringen är därför att säkerställa en fredlig samexistens mellan de stridande, även om detta kräver stora uppoffringar.

Folkpartiet och Moderaterna vill sända fler svenska soldater till Afghanistan. Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej. Lars Ohly (V) kräver i stället att Sverige ska lämna Afghanistan. Många Socialdemokrater, som annars brukar tala om internationell solidaritet, är inne på samma linje.

Sverige gjorde under stora delar av 1900-talet stor sak av att vara världspolitiskt samvete. Under föregiven neutralitet visste vi vad som skulle göras, även om vi inte ville ta fullt ansvar för att genomföra det.

I dag agerar vi i stället tillsammans med Nato och EU för att göra skillnad. Mycket talar för att vi kan göra mer.

Att lämna Afghanistan i förtid vore ett svek mot afghanerna. Och ett hasardspel med internationell säkerhet.