Alliansen regerar vidare

Statistiska Centralbyråns stora partisympatiundersökning träffar mer rätt än andra mätningar. I den som publicerades på onsdagen ger de 5 479 slumpmässigt tillfrågade därför sannolikt en god fingervisning om opinionsläget i början av november 2012, men inte mer.

Allianspartierna har det fortsatt tufft. Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna ligger alla under valresultatet från 2010, KD till och med 0,2 procentenheter under riksdagsspärren på 4 procent. Inte ens i gruppen sysselsatta når regeringen sina tidigare stödnivåer, arbetslinjen till trots (46,9 procent mot 56,2 i november 2010).

Om det vore val i dag skulle nog Alliansen ändå kunna regera vidare i minoritet, precis som Socialdemokraterna har gjort så många gånger förr. Det finns nämligen inget regeringsalternativ. De rödgröna är historia. Alliansen samlar 41,8 procent, medan det andra maktalternativet, en socialdemokratisk enpartiregering, endast når 34,8.

Värt att notera är också att S åker berg- och dalbana i opinionen. Nu ligger partiet 4,1 procentenheter över valresultatet, men samtidigt har en tillbakagång på 2,5 procentenheter skett sedan SCB-mätningen i maj. Möjligen kan man sluta sig till att väljarna gillade Stefan Löfven något bättre när han var tyst än när han började humma. Hur det ska gå när S-ledaren tar till orda på riktigt är en klipphängare i det inrikespolitiska dramat.

Vänsterpartiet har med 5,8 procent det lika besvärligt med väljarna under Jonas Sjöstedt som under Lars Ohly. Den något mer verserade Sjöstedt har inte fått den respons partiet nog hoppades på.

Svårast att tolka är Miljöpartiet. Förra årets toppnotering på 11,7 procent efter språkrörsbytet följdes av en vänstergir, vilket gör att man landar på 8,6. Det finns fortfarande en mental koppling vänsterut som gör att de gröna ännu inte är det mittenalternativ många väljare skulle kunna attraheras av. Än finns tid för rättning. Det är enbart om Gustav Fridolin och Åsa Romson är beredda att slita av sig tvångströjan och bilda regering med Alliansen som de gröna kan få verkligt inflytande.

Lite vid sidan av noterar Sverigedemokraterna sitt största stöd i SCB någonsin. 7,9 procent skulle kunna tänka sig att rösta på SD, vilket är 2,2 procentenheter över valresultatet 2010. Det är dock bara 5,7 procent som säger sig verkligen sympatisera med SD, vilket visar att det handlar om missnöje. Varselvågen och avsaknaden av ett tydligt regeringsalternativ till Alliansen kan vara förklaringen. Det bör också noteras att hela 76 procent av SCB-intervjuerna genomfördes före Expressens publicering av riksdagsledamot Kent Ekeroths järnrörsfilm.

I striden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är det anmärkningsvärt jämt. 11,7 procent av de som sympatiserar med M har S som nästbästa parti. 9,7 procent av S-sympatisörerna har M som andrahandsalternativ. Samtidigt anser 30 procent av SD-sympatisörerna att M är alternativet, medan 28,7 procent föredrar S.

De två största partierna har av allt att döma valutgången 2014 i egen hand. Väljarnas rörlighet är stor. Innehåll är viktigare än tradition.