Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Trots översvämning och corona - snart kan museet öppna

Vad ryms väl i en uniform? Historia, samhällsutveckling, yrkesliv? Ja, och människor så klart. Medan Uniform Collection i Östra Klagstorp bit för bit blir färdigt står det allt klarare att museet inte bara ska rymma dammiga kläder utan även skildra levnadsöden.
En av de personliga donationer som Nicklas Östergren är särskilt glad över är trelleborgaren Harnekes Röda kors-uniform från 1940-talets vita buss-period.
En av de personliga donationer som Nicklas Östergren är särskilt glad över är trelleborgaren Harnekes Röda kors-uniform från 1940-talets vita buss-period.
Foto: Tomas Nyberg

Förra sommarens källaröversvämning var ett streck i räkningen, vårens coronavirus blev ett annat. Än en gång har uniformssamlaren Nicklas Östergren och sambon Malin Kihlberg från Lilla Isie tvingats skjuta upp. Annars hade Kafé Valvet, uniformsmuseets stilrent renoverade kafédel, öppnat i påsk.

Nu siktar paret på 3 juli.

Då kan det fyrkantiga huset mitt i byn lägga ännu en funktion till sitt cv, efter att ha tjänstgjort som kommunhus, skola, post, bank, pastorsexpedition och distriktssköterskemottagning.

Huset som Uniformsmuséet skapas i byggdes 1959 som Klagstorps kommunhus, före kommunreformen, och ritades av Jannike Samuelsson.
Huset som Uniformsmuséet skapas i byggdes 1959 som Klagstorps kommunhus, före kommunreformen, och ritades av Jannike Samuelsson.
Foto: Tomas Nyberg

Inne i huset, omgiven av tysta lapplisor, brevbärare och sjuksköterskor, hittar vi Nicklas Östergren i full färd med att klä dockor.

– Vi kommer att behöva runt 600 skyltdockor. Men det ska nog ordna sig, säger han, van vid att jaga rekvisita av alla slag.

Förverkligandet av museet är en gammal dröm för både Nicklas och Malin. Som efter 40 års samlande av tusentals uniformer och kringutrustning – ett andningshål och nördprojekt som växte till en födkrok– började undra vad han egentligen skulle göra av alltihop.

Flygvärdinnan, som dök upp på 1950-talet, fick snart det första kvinnodominerade statusyrket. Kvinnor ansågs ha en lugnande inverkan på flygrädda passagerare.
Flygvärdinnan, som dök upp på 1950-talet, fick snart det första kvinnodominerade statusyrket. Kvinnor ansågs ha en lugnande inverkan på flygrädda passagerare.
Foto: Tomas Nyberg

Nicklas som är långt ifrån någon ”stridis”, och rent av blev frikallad från lumpen.

Visst, uniformerna har förtjänstfullt använts i massor av film- och tv-produktioner. Allt ifrån Bo Widerbergs ”Mannen på taket” till ”The Girl With The Dragon Tattoo”, SVT:s ”Rederiet” och ”Vår tid är nu”. Och uthyrningen ska fortsätta. Men Nicklas Östergren har skiftat fokus, sedan han och Malin köpte huset hösten 2018.

– Jag har tjatat på honom i många år, säger Malin Kihlberg. Han har ju sagt länge att han är trött på vissa sidor av filmbranschen. Vad gör man då? Man kan ju inte bara sälja av något man samlat ihop under en hel livstid.

– Det här blir som att gå i mål, säger Nicklas.

Paret Malin Kihlberg och Nicklas Östergren har funnit ett sätt att göra sin guldgruva till samling tillgänglig för allmänheten.
Paret Malin Kihlberg och Nicklas Östergren har funnit ett sätt att göra sin guldgruva till samling tillgänglig för allmänheten.
Foto: Tomas Nyberg

På entréplanet finns runt 500 kvadratmeter visningsyta. Källaren är lika stor – men den är nästa års projekt.

– Drömmen är att kunna bygga upp hela miljöer där vi kan berätta om människor. Det är det vi båda tycker är absolut roligast, säger Malin Kihlberg, som jobbar som scenograf.

– Att bara visa gamla uniformer och årsmodeller, hur kul låter det? frågar sig Nicklas retoriskt. Det är roligare att berätta vilka som var i dem.

– Får man veta att det här är uniformen som bars av stinsen i Rydsgård så blir det plötsligt inte bara ett plagg. Det blir ett livsöde.

Rad efter rad av uniformer från olika tidsperioder väntar på att få sin plats och sin presentation i samlingen.
Rad efter rad av uniformer från olika tidsperioder väntar på att få sin plats och sin presentation i samlingen.
Foto: Tomas Nyberg

Gråmurret av gamla uniformer blandas med ett och annat stänk av kändisglam. Eller vad sägs om husarjackan som Thommy Berggren rev guldränderna av i ”Elvira Madigan”? Mikael Persbrandts landstormsjacka från Troells ”Maria Larssons eviga ögonblick”? Allan Svenssons brevbäraruniform från komediserien ”Svensson, Svensson”?

Eller ta samlingens verkligt udda fågel: Joakim Thåströms dräkt från sista Ebba Grönplattan, krönt med frälsningsarméhatten från Imperiets ”Blå himlen blues”-period.

– Thåström har sagt okej till att bli museiföremål, försäkrar Nicklas Östergren.

– Den publiken som aldrig skulle få för sig att gå på ett uniformsmuseum ska få chansen att upptäcka något. Och så är det ju kulturhistoria, för fan!

Kafé Valvet, döpt efter det gamla kassavalv som banken lämnat efter sig, ska ge Klagstorp både ett vattenhål och en konstutställningslokal.
Kafé Valvet, döpt efter det gamla kassavalv som banken lämnat efter sig, ska ge Klagstorp både ett vattenhål och en konstutställningslokal.
Foto: Tomas Nyberg

Uniformer är mer än bara tyg och revärer. De är också en spegling av samhällsandan. En dokumentation av utvecklingen. Ta exempelvis sjuksköterskeuniformerna, för övrigt Nicklas Östergrens egen mammas, från perioden 1960 till 1980-tal. Där går vårdyrket från rena 1800-talsvibbar till funktionell modernitet.

Lottakårens många varianter av färger och former förbryllade först Nicklas.

– Vilken var egentligen originalet? säger han. Men så förstod jag; alla är original. Lottorna fick sy sina uniformer själva. ”Alla kvinnor kan ju sy”, så tänkte man då. De fick en beskrivning och uniformsknappar i ett kuvert.

– Det är samtidshistoria som inte finns i någon historiebok, sammanfattar Nicklas.

Museet ska ha både fasta och tillfälliga utställningar.

– Vi måste ju få folk att komma tillbaks, konstaterar Nicklas Östergren.

I sommar blir det två teman: ”kvinnor i uniform” och ”uniformer på film”. Nästa år en titt på Sverige och andra världskriget.

Utan en noga genomtänkt planering kan man inte renovera ett stort hus och bygga ett museum.
Utan en noga genomtänkt planering kan man inte renovera ett stort hus och bygga ett museum.
Foto: Tomas Nyberg

Planen är att Uniform Collection ska ha öppet året om, alla dagar utom måndagar. Vintertid kunde det bli skolvisningar, sommartid turism.

– Kan vi få hit en procent av alla som besöker Smygehuk så är mycket vunnet, säger Nicklas Östergren.

Nicklas och Malin genomför sitt projekt utan stora lån, söker så många stipendier de kan och raggar sponsorer.

– Vi räknar inte med att bli rika, säger Malin Kihlberg. Men vi vill bygga det så som vi vill ha det, och vi är bra på att bygga med små medel.

– Vi hoppas att det ska bli lite som ett medborgarhus, fortsätter hon. Att här är liv och rörelse med föreningar och verksamheter. Det blir roligare än att bara vi två ska tomta runt här.

Nicklas Östergren i uniformsmuseets 50-talsinspirerade kafédel, ”Valvet”. Väggarna har klätts med vacker betsad karosseripanel som Nicklas hittade i Piteå.
Nicklas Östergren i uniformsmuseets 50-talsinspirerade kafédel, ”Valvet”. Väggarna har klätts med vacker betsad karosseripanel som Nicklas hittade i Piteå.
Foto: Tomas Nyberg

Valvet ska inte bara bli en kaffeservering. Stolta planer finns på kulturkvällar med musik och författarträffar.

– Bara kafébygget har varit en otrolig kick, tycker Nicklas Östergren. En gammal träslöjdssal med bulthål i golvet och stora rörsystem i taket har efter bara någon månads jobb blivit ett kafé för runt 60 gäster.

– Även om vi inte kunde öppna som tänkt så är det en lättnad att det är klart. Nu kan vi gå vidare, med frigjord energi.

Läs mer