Vi ska vara goda män

Nu börjar vi närma oss slutet av februari och då kan vi väl inte bara skylla på mildare klimat utan vi måste även väga in våren. I fågelvärlden tvekar man inte. Som vanligt ligger två arter längst fram; ringduva och talxoxe. Duvorna spelflyger och uppvaktar sina honor och talgoxarna gnisselsjunger likt osmorda cyklar.

Nu väntar jag bara på den tidiga morgon då jag vaknar till kvarterets koltrasts första trevande sångförsök. Koltrastar har individuell repertoar och jag känner väl igen "min egen" koltrasts strofer och blir lika glad varje vår när han tar ton. Låt oss hoppas att han överlevt ännu en vinter. Jag undrar om det inte är han som stryker omkring under buskarna på bakgården?

Och både vintergäck och snödroppar blommar för fullt men det är väl inte särskilt förvånansvärt med tanke på den hittills så varma vintern. Dock är det för tidigt att ropa hej till våren. Det kommer säkert ett fruktansvärt bakslag endera dagen.

Men det gäller ju att ta till vara de små glädjeämnena i dessa kulna dagar. Att kämpa på trots förkylningar, soltörst och mental vitaminbrist. Som ni redan vet är en av mina överlevnadsstrategier att ägna tid åt mat. Att leva för att laga mat och äta. Fast "avec moderation" som fransmannen säger. Frosseri är inte bra, här kommer det äktsvenska ordspråket "lagom är bäst" till sin rätt.

Bara att ha olika möjliga middagar i huvudet ger mig frid och stimulans. Jag blir helt enkelt glad och nöjd av att fundera på vad jag verkligen är sugen på och vad jag vill laga till för något. Och att veta att jag faktiskt kan välja. Det, mina vänner, är en lyx dessvärre icke alla förunnad.

Jag ägnar också tid åt att fundera över saker och ting. I går fick jag, till exempel, ett e-postbrev från Umeå universitet angående en avhandling med namnet Befria mannen! Den svenska mansrörelsens uppgång och fall, författad av idéhistorikern Helena Hill.

Den svenska mansrörelsen var som aktivast under 1970-talet och en bit in på 1980-talet innan den stilla avsomnade. Det var en märklig rörelse som jag aldrig kände mig lockad av eller kunde identifiera mig med. Jag tyckte mest den var löjlig och patetisk. Mjukismän och velourpappor var inget för mig. Mansrörelsen gjorde misstaget att försöka utplåna mansrollen, att röra sig över genusgränsen och sträva efter att upplösa könsrollerna och istället för mans- och kvinnoroll prata om människoroll. Fel. Vi ska vara män men goda män.

Ha en riktigt skön helg!

Robert Dahlström, 0411-55 78 53

robert.dahlstrom allehandasyd.se