Vi har verkligern sett det förr
Men bluffen krackelerar, förstås, och när en skadeglad byråkrat börjar nysta i äktenskapet radar problemen upp sig. Yada yada, vi har sett det förr. Inte ens baksidestexten är engagerad.
Regissören Dennis Dugan använder samma stereotypa mall som vid skapandet av Happy Gilmoreoch Big Daddy.
Några storbystade groupies, en skräckinjagande neger (som sedermera även han visar sig vara ärkefjolla), en gnutta meningslöst våld, och en brunstig brevbärare. Allt är som det ska i en tramskomedi av typsnittet Adam Sandler.
Men vi har verkligen sett det förr, både en och sju gånger. Vilket är minst tio för många.
Det känns liksom inte ens oväntat att vigselförrättaren är en masochistisk asiat och det enda bröllopsvittnet en slumpmässigt utvald lokalalkis.
Oscar Sundell