Varför så bråttom?
Ännu mer fascinerande är det när trafiken stannar helt och människorna öppnar bildörrarna, ger sig ut på vägen, undrar vad som står på, spekulerar fritt, tar en cigg , bjuder på kaffe och oroar sig för att det varit en förfärlig trafikolycka där långt framme.
Som om det närmast var skönt att ta en paus från det hysteriska livet, ta en paus från måltänkandet. Från A till B så fort som möjligt... men sedan då?
En medelålders man i svart kostym och putsade skor skrek av ilska över att bli försenad, hindrad i sin tidsskövling, att Gud vållat avbräck i hans ödeläggelse av minuter!
En äldre dam tog honom lätt på armen, log och sa:
-Det är inte ditt fel, unge man, men varför har du så bråttom? Det som väntar är döden.
En militär tog på sig baskern och gav sig av för att söka sanningen, räta ut frågetecknen.
Några tonårstjejer skrek för att en geting tagit sig in i bilen. Ett barn började plocka blommor och en äldre man passade på att smita bakom en buske i dikesrenen.
Det var en lastbilschaufför som voltat. Han hann ur bilen innan den fattade eld och brann upp. Vi som låg bakom i 120 km i timmen fick stanna och snällt vänta ut lågorna. Lukten av bränt gummi låg över hela nejden.
Den äldre damen frågade mig var vi varit. Jag berättade om äventyrslandet Lalandia där alla vattenrutschbanor, Wild Riversåk, bowling och minigolfland konkurrerats ut av några fridfulla getter som betade på baksidan av anläggning.
Det var knappt vi fick in barnen till hoppgungor och trapetser för de hade blivit förälskade i varsin dvärgget. De gick upp tidigt på morgonen för att skära äpplen i småbitar, de plockade plastpåsar fulla med nypon och ägnade timme ut och timme in till att mata sina respektive kreatur.
Vi vuxna stod mest och skrek att vi MÅSTE HINNA med alla äventyr, allt spännande, all lek, samtidigt som vi dödade getingar och svettades.
Barnen brydde sig inte om oss. De låg och gosade med getterna i sommargräset och struntade i såväl priset på arrangemanget som att de stora faten med pommes kallnade.
De såg ut att tänka:
- Varför har vuxna så bråttom? Det som väntar är döden.
