Torbjörn Säfve - "I Goyas tecken"

Romanen handlar om den berömde spanske målaren Francisco de Goya, om hans konst, men särskilt om hans erotiska utsvävningar. Det är ett stort antal äventyr under olika sänghimlar, särskilt den som tillhör hertiginnan av Alba. Goya målar mycket och gärna, men njuter lika mycket av andra sinnens mättnad. Av lusten och av kärleken. Goya är en livsnjutare, allt enligt Torbjörn Säfve, som ägnar sig mera åt denna del av Goyas liv, än åt konsten. Goya ägnar hela sitt liv åt att skildra mänskligheten på gott och ont, han är framför allt porträttmålare åt kungafamiljen och åt flera adelsfamiljer, han reser runt i landet och får hela tiden nya uppdrag. Det handlar om att avbilda, att försköna och att fånga karaktärer. Och så dessutom sköta alla övningar i sänghalmen. Goya blir vittne till Napoleonkrigens hårda tider i Spanien och skildrar i flera verk människans ondska och krigets olika ansikten av ohyggligheter, vanvett, brutalitet och död. Han visar med stark realism en antikrigsinställning och tar avstånd från krigets fasor. Goya är trogen sina ideal, han tvingas navigera i svåra vatten för att klara sitt liv, han står för ett motstånd i sin tid och är ingen anhängare av anpasslighet. Han inrättar sig inte i några led, han vill måla och uttrycka sig fritt. Som en av sviterna efter en sjukdom, drabbas Goya av dövhet, som leder till isolering och långa perioder av depression. Torbjörn Säfve tror inte på det här med dövheten, han ser på den som en låtsaslek. Ett sätt att fly verkligheten och undvika det som inte passar. Det är möjligt att det ligger något i detta, Goya talar mycket om livsideal och troheten mot dessa, att gå sin egen väg. Problemet är att han inte alltid handlar så, alltför ofta fastnar han i spegelskådande och egocentrisk fullkomlighet. Torbjörn Säfve reflekterar över detta och konstens villkor på ett bra sätt, men alltför ofta har berättelsen fokus på helt andra delar av Goyas liv, de erotiska orgierna.. Goyas modernitet och mångsidighet pekar framåt mot flera riktningar i senare konst, som realism, impressionism och modernism. Han visar detta särskilt i sin ljusuppfattning, komposition och sitt motivval. Bo Bjelvehammar