Tomas Ledin
(Andersson/Warner) Ledins första livealbum på 18 år är en dubbel, med material från de sex turnéer han gjort sedan första Rocktåget, 1991, plus fyra nya studiolåtar. Är det befogat med en live, då? Well: Han är ute på tredje varvet på tre år, så visst finns det sug efter mannen. Men drar han något folk i år igen? Självklart. När jag gnider kristallkulan ser jag den här plattan susa rakt in på försäljningslistans första plats, för att därefter guppa upp och ner - beroende på sommarens väderlek - på topp 20 under resterande delar av sommaren. Jo! Oavsett vad man nu har för åsikter om plankstek och Pripps Blå, så är Ledin ett naturligt inslag i radioapparaten, vare sig man ligger och lökar sig på beachen, sitter på pelargonverandan och noppar jordgubbar eller hänger upp kulörtvättad vittvätt (!) på linan, så vrider man, per automatik, upp volymen när han dyker upp, det bara är så. Lugna och fina nu, va! Som livealbum betraktat, har dock "I sommarnattens ljus" väldigt lite att erbjuda: två medleyn, sedvanligt publikfrieri och nyskrivet som inte håller högsta klass. Det låter bra, visst, men... hey! Skulle det inte det då? Jag vet att Ledin inte är den typ som stuvar om och överraskar, men själva poängen med en liveplatta är att presentera lite nerv, visa att det kan slira fel ibland och att något utöver det mest förutsägbara inträffar någon gång - här är absolut inget som stimulerar mina öron i varje fall.
