The Cramps

Friends of Dope Island

Nyheter • Publicerad 7 maj 2003

(Vengeance/Border) Kanske, jag säger: kanske, är det dags för en Cramps-revival, med tanke på hur musikklimatet ser ut för tillfället och med tanke på att band som White Stripes och Raveonettes, ligger högt på försäljningslistorna med sin ruffiga och sotigt blixtrande skrammelblues. Men inte enbart därför: det förhåller sig nämligen på följande vis, att The Cramps har gjort ett oväntat vitalt album. Vi har naturligtvis hört det så många gånger förr, men sällan så här bra, faktiskt. För er som inte har en susning, men som blir lite sugna, skulle man i grova drag kunna beskriva The Cramps som om Stray Cats hade gjort originalmusiken till 30-talets skräckfilmer.

Mattias Pehrsson mattias.pehrsson@allehandasyd.se

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons