Annons
Nyheter

Svenskt stål går på konstexport

"Ädelstål", blänkande med ljusspel och bländande med optiska villor, har varit konstnären Alexius Hubers arbetsmaterial i 45 år nu. I sommar blir han en av fem svenskar vars verk visas på den stora Nordart-utställningen i norra Tyskland.
Nyheter • Publicerad 19 maj 2009
I sommar visas Ljunghusenkonstnären Alexius Hubers nogsamt slipade stålkonstverk på den stora Nordart 09 i Tyskland. Foto: Malin Palm
I sommar visas Ljunghusenkonstnären Alexius Hubers nogsamt slipade stålkonstverk på den stora Nordart 09 i Tyskland. Foto: Malin PalmFoto: 

Utställningsverken, två stora stålreliefer med färginslag, har den 70-årige Ljunghusenkonstnären redan tagit på den fyra timmar långa resan ner till utställningshallen, en nedlagd glasfabrik i Rendsburg. De enorma lokalerna, inte långt från Hamburg, ska hysa verk av 218 konstnärer från 34 länder när den öppnar 13 juni.

– Det är inte lätt att välja verk till en juryutställning. Jag tror att man ska välja sådana grejor som man själv tycker bäst om. Då går det hem, anförtror Alexius Huber hemma i sin lummiga trädgård som också dubblerar som konsthall i det fria. Här svänger stora upphängda mobiler långsamt runt sin egen axel och kastar solens strålar åt tusen håll, med studs mot flera kraftfulla silverpelare i buskar och gräs.

Annons

Alexius är förstås glad över att kunna visa sina verk i det gamla hemlandet, som han lämnade 1964. Det är inte första gången, men jätteutställningen Nordart är ett skyltfönster för all tänkbar konst, från film och foto till skulptur och måleri.

– Jag blev helt paff när jag såg de enorma byggnaderna, beskriver Alexius.

– Här hemma är det ju ingen som känner till Nordart eftersom det är så pass nytt, fortsätter han. Men jag tror att det är ett bra utflyktsmål för skåningarna. Det kan behövas ett nytt Louisiana!

Bearbetningen av det syrafasta, rostfria stålet - Alexius Huber tycker att tyskans "edelstahl" låter finare - sker enligt samma teknik som han själv utvecklat och förfinat sedan 60-talet.

– Det kräver enorm koncentration, berättar han. Jag brukar skoja och säga att de som målar abstrakt kan dricka en flaska vin medan de jobbar. Jag får vänta med vin till efteråt!

Resultatet är reflexrika, silverblänkande verk fulla av ljusbrytningar och optiska villor. Emellanåt stora, spektakulära verk som kommenterar den omgivande arkitekturen - eller som är arkitektur i sig.

När han gör jätteverk som det 27 meter höga vattentornet i Tågarp, eller det nyligen invigda, nästan tio meter långa "Vattnets optiska rörelse" på Rönneskolan i Ängelholm (det senaste av över 90 offentliga verk Huber gjort) så hyr han in sig i en verkstad och engagerar svetsare. Men annars bearbetar och slipar han stålet hemma i verkstaden i Ljunghusen. Det mesta enligt sitt inarbetade "optiska koncept".

– Jag kallar det för att måla med olika slipmaterial, berättar Alexius Huber engagerat. Effekten blir att ljusets fall påverkar formerna, du upplever verket tredimensionellt.

Stålet är förstås svårarbetat, tungt och oförlåtande.

– Man får inte misslyckas mycket, berättar Alexius Huber.

– Det har jag förstås gjort många gånger, men jag lurar mig själv att det ingår i skapandeprocessen! säger konstnären med ett skratt.

Lars Thulin
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons