SvartePan håller liv i 70-talsrocken
BILD: LARS THULIN Att spela live är viktigt för bandet. Inte minst för att de precis släppt sin debutplatta "Sov gott" på ett litet, nystartat bolag och själva utgör det främsta skyltfönstret för den. - Det finns en spänning i att spela live, något oförutsägbart, som delvis beror på att vi försöker lägga in fria partier i låtarna, berättar basisten Christian de Luxe. - Man kastar sig ut, säger gitarristen Conny Andersson suget. - Det är på spelningarna det händer, säger Björn Holmdén. Medan plattan är en lägesangivelse om var vi var då vi spelade in. Samarbetet mellan det då sångarlösa bandet Black Pan och skådespelaren, poeten och "stå-upptrubaduren" Björn Holmdén från Enköping inleddes på allvar hösten 1999. Björn Holmdéns texter är socialrealistiska, och blandar allmänna teman som gatuvåld med privata funderingar om kärlek och självkänsla. Att bandet sjunger på svenska har de fått höra tillför en ny dimension till den tyngre musiken. Den politiska hållningen - ospecificerad, någonstans på vänsterkanten - har lett till att nynazister hotat SvartePan. - De ringde mig från Combat 18 en natt, berättar Björn. Vi har ju synts mycket i Malmötrakten, så de har väl sett någon spelning och tyckt att det var för mycket "vänsterflum". Proggare vill de dock inte gå med på att de är. Proggen är stendöd, tycker de. De vill knappt ens gå med på att det de gör är hårdrock. - Det var först när plattan kom ut och vi blev recenserade som vi fattade att vi spelade hårdrock, säger Conny. Själva säger de att de kombinerar visa och blues med riffbaserad rock. Det finns 70-tal i det, medger de, men också "ett konstnärligt uttryck som vid en andra genomlyssning tar musiken in i 2000-talet". - De som lyssnar för första gången brukar säga att det låter 70-tal, berättar Christian. Men de som lyssnat mycket på oss brukar hitta visa, folkmusik, punk och moderna vinklingar på 70-talsmusiken. - Så har vi ju hemsida, det är 2000-tal! säger Conny triumferande. Både på www.svartepan.com och på en flik av nya cd:n uppmanar bandet lyssnarna att skriva ner vad de tycker och skicka in det. De är verkligen sugna på att kommunicera. - För ett undergroundband är hemsidan ett väldigt bra sätt att nå ut, tycker Christian. - Vad formuleringsproffsen på tidningarna tycker vet vi ju, men vad tycker Nisse i skogen? frågar sig Björn Holmdén. Det känns viktigare.
