Annons
Nyheter

Stjärnor som glänste i solskenet

Jazz under stjärnorna på Branteviks idrottplats, 25 juli
Nyheter • Publicerad 27 juli 2007
Sharon Dyall glänste i sommarkvällen i Jazz under stjärnorna.BILD: MIA BOBZOW
Sharon Dyall glänste i sommarkvällen i Jazz under stjärnorna.BILD: MIA BOBZOWFoto: 

Vädret var osedvanligt fint även med vanliga somrars mått mätt när den fjärde upplagan av Jazz under stjärnorna under onsdagskvällen vecklade ut sina tre och en halva timmars jazzunderhållning av högsta kvalitet.

Beatrice Järås och Nils Landgren blir allt varmare i kläderna som konferencierer och nav för Jazz under stjärnorna och bidrar väsentligt till den goda, familjära och öppna stämning som är en stor del av konsertseriens identitet och dragningskraft för publik och, får man anta, artister.

Annons

För kvällens uppvärmning svarade årets instrumentala husband med Oskar Grönberg på piano, Daniel Gustavsson på bas och Emil Åstrand-Melin bakom trummorna.

Denna combo har så mycket charm och hantverkskunnande att det är en ren fröjd att höra dem.

Samtliga uppvisar starka musikaliska personligheter som solister, men det är deras lyhörda och intuitiva samspel som imponerar allra mest.

Kvällens lovande jazzstjärna, Mattis Jakobsson, hade det emellertid inte lika väl förspänt. Han var stel i både sång och tal och hade ett forcerat avslappnat uttryck under sitt korta set.

Därtill gjorde han misstaget att välja kulturella referenser från Malmö i stället för från Österlen i sitt mellansnack.

Han har förvisso möjlighet att en dag bli en duktig scatsångare, men dit är det ännu en bra bit kvar är jag rädd.

Härpå äntrade Jan Lundgren och Georg Riedel scenen med ett program som i någon mån utgjorde en hyllning till Astrid Lindgren. Det mesta materialet var hämtat från deras gemensamma skiva Lockrop från förra året.

Båda herrarna förefaller att trivas ypperligt i varandras och publikens sällskap och delade både musikaliskt och verbalt med sig av stort och smått från sina karriärer, även om de i publiken som till äventyrs liksom jag själv bevistade duons framträdande på Kabusa Konsthall i augusti förra året inte lär ha blivit särskilt överraskade av deras anekdoter. Men vad gör väl en upprepad historia när man får njuta Georg Riedels och Jan Lundgrens toner i stycken som Idas sommarvisa, Arne och Too Soon.

Sist ut på banan var Sharon Dyall. Denna Sveriges kanske mest kända jazzdoldis besitter efter sina mer än 20 år på scenen stor skicklighet i hanteringen av en publik och framför allt i att leverera en sång så att den berör.

I hennes loja, inbjudande set är det främst de låtar som gått från en annan stil till att bli jazznummer som är anslående.

Annons

Have I Told You Lately av Van Morrison är överraskande bra som blues, liksom The Beatles Drive My Car med sydamerikansk touch.

Dyall är även ledig i sångstilen och balanserar mjukt och starkt, humor och allvar förnämligt.

Också kvällens inbjudna instrumentalstjärna, gitarristen Ulf Wakenius, gjorde bra ifrån sig, fastän hans solon stundtals försvann i den allmänna spelglädjen.

Det är en ironi att en Jazz under stjärnorna-konsert sällan gör bokstavligt skäl för sitt namn.

Den här gången hade jag, om tillfälle givits, emellertid gärna stannat tills de både tänts och slocknat.

Fredrik Fischer

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons