Skånskt lergods till nytta och lust

Ett ord som jag känner mig hemma med och leder tankarna till min morfar, är ordet spillkum, en skål utan handtag, som användes vid matlagning, men den gick även bra att äta krusbärskräm ur, kräm med redigt fet komjölk.

Ett annat ord, som får mig att tänka bakåt är ordet allmoge, det är jag lite osäker på vad det har för betydelse, men jag ser det som ett ord, som står för det vanliga folket, för en bondebefolkning till skillnad mot borgare och annan överhet. Däremot vet jag med säkerhet att allmogeblå är en mild blå färg.

Christina Lindvall-Nordingör i sin bok ett urval av orter och verkstäder, som har haft tillverkning av lergods, hon nämner inte lergodset från de stora städerna Lund, Malmö, landskrona och Helsingborg.

Hon delar upp Skånei fyra delar efter geografi och väderstreck, nordvästra, sydvästra, nordöstra och mellan samt sydöstra.

Lergodsets färg kan inte avslöja tillverkningsorten, ny forskning har visat att lerorna inom ett och samma område kan skifta i upp till femtio nyanser.

Det ät tillgången på lera, liksom lerans kvalitet, som bestämmer var krukmakarna slår sig ner, samtidigt är det nödvändigt med handelsplatser i närheten.

Varorna måste säljas! Genom gesällernas arbetsvandringar spreds kunskap om både teknik och mönsterformer, det betydde även att samma dekorer kan finnas på flera platser. Men det hindrar inte att det finns särarter, Ängelholm utmärker sig bakåt i tiden genom sin motivrikedom, signering och märkning.

I slutet av1800-talet försvann fat och krukor, med dekor som fåglar, hus, galopperande hästar, blomster och människofigurer.

Det blev alltför tidsödande att hålla på med i en rationell tid, nu fick det räcka med våglinjer och cirklar eller med prickar och stjärnor. Det är en mycket informativ och lättillgänglig bok att läsa, den har ett stort antal bilder i färg och till detta många intressanta dokumentära bilder i svartvitt.

Sydöstra Skåne har haft många krukmakare under gångna tider, du känner säkert till Ystad, Simrishamn och Sjöbo, som viktiga orter, men kanske inte Röddinge.

Där fanns det fina leror, i anslutning till märgelgravarna, där finns det också kända krukmakare som Petter Yström, Hans Lindgren, Johan Pilman och Hans Stigström. Det är en fröjd att se på alla bilderna, själv blir jag förtjust i äggakaksfaten, särskilt dem med en elegant dekor på brättet, som kommer från Otto Göranssons verkstad i Smedstorp.