Scener ur en loppmarknad

Inför Döden, den vitsminkade, schackspelande jeppen (klipsk kulturell referens) är vi alla lika, heter det. Men du och jag lär nog inte föräras en Bukowski-auktion när vi viker hädan, med en 150-sidig fyrfärgskatalog med ingående detaljer om våra ljusstakar, sängöverkast och klaffbord.

Katalogen över författaren Charles Bukowski bör exempelvis ha varit kortare, kanske en sliten korkskruv och ett par tomflaskor rävgiftswhisky? Utropspris 24,50 eller någon typ av onämnbar, extremt hushållsnära tjänst.

Bergmankatalogen damp ner i min post häromdagen, eftersom man tydligen håller mig för en cineast som borde sukta efter en och annan Bergmanpryl att ha som konversationspjäs. En sån som man "råkar" nämna i en avmätt bisats för sina gäster. "Vill du vara snäll och röra om i öppna spisen med eldgaffeln? Det är förresten Ingmar Bergmans treudd, det var den han höll sina dämoner i schack med!" (plats för spirituellt skratt).

Katalogen, vars innehåll även kan ses på Bukowskis.se, är faktiskt läskigt spännande. Med snygga bilder från Bergmans bibliotek, arbetsrum och privata biograf (där han en gång fick sällskap av sin hund, och svettades med önskan "nu måste det väl snart komma någonting som är bra för en tax").

Flera bord har otäcka anteckningar som vittnar om Dämoner, typ "rädd rädd rädd", "skitnatt" och "julaftonsfan". Sånt klotter hade knappast gått under klubban om det varit ditt eller mitt. Utan under skurpulvret.

Så klart fanns det massor av filmprylar. Filmkameror, en laterna magica och så många priser att Bergman bör ha haft en särskild garderob. Drömmer du om en guldbagge så finns det två sätt: Antingen producera din egen rulle för så där 15 miljoner, eller ropa in Bergmans bagge från 1983 för 15 000. Såvida ingen annan märker att det är "Fanny och Alexander"-baggen. Då kanske alternativet att producera själv trots allt blir billigare.

Kan jag tänka mig att äga någon Bergmanpryl? Jo, hans gamla stereo verkar vara just en sådan där 70-talspjäs jag behöver, med en extra aux-ingång i fronten - en finess stereohandlare i dag betraktar som science fiction.

Auktionen hålls till förmån för Bergmans efterlevande, inte för något museum eller teater. Samtidigt som katalogen avslutas med en uppmaning från Stiftelsen Ingmar Bergman att skänka pengar till digitaliseringen av regissörens privata arkiv.

Det där hoppas jag att de sköter smartare. Mina efterlevande, alltså.