Sagan om de två tornen

Extended version

Nyheter • Publicerad 14 april 2004

(SF) Man hoppas att det här med förlängda specialutgåvor inte ska bli en trend bara för att förlänga en films liv på marknaden. Sånt gör ingen glad. Däremot måste man erkänna att för den som orkar igenom den drygt tre och en halv timme långa specialversionen av del två i Peter Jacksons Tolkien-trilogi, så får de omkring 40 extra minuterna en del bitar att falla på plats. Vi får avnjuta en rolig sekvens där hoberna Merry och Pippin dricker ur enten Lavskägges källa och blir längre, en viktig dialog mellan trollkarlen Gandalf och Aragorn och, i en återblick, hur bröderna Faramir och Boromir erövrar fästet Osgiliath. Det både fördjupar och gör filmen klarare. Tråkigt nog gör tv-formatet inte filmens storslagna scenerier någon tjänst. "De två tornen" är ett mörkt, skitigt och svavelosande riddar-krigsepos med mer gemensamt med "Ivanhoe" än Bröderna Grimm, kryddat med en hoper mysvidriga monster. Och alla gulliga hober tvingas bevittna hur den data-animerade ring-junkien Gollum stjäl showen totalt.

Lars Thulin lars.thulin@allehandasyd.se

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.