Rutin stod upp mot rookies

SMYGEHUK. Den första av dessa heter Conny Hansson. En korpulent yngling från Landskrona, som med en stor portion självdistans skämtar om såväl sin vikt som sitt mångåriga arbete i livsmedelskassan. Poängerna är på inga vis revolutionerande, han är snarare vardagsrolig, men levereras med oklanderlig känsla. Särskilt med tanke på att detta är killens blott sjunde gig.

Överhuvudtaget imponerar de nya namnen. Båstadbördige Mats Andersson håller sig inom ett relativt tunt skämtregister, men tajmingen och publikkontakten väger upp. Och Biggan Lowén – med ett ganska gediget förflutet inom teatersektorn – är ett intressant inslag. Inte bara därför att hon är kvinna, utan snarare därför att hon ju är… tant. Hur ofta syns sådana på stand-up-scenen?

Desto mer glädjande är hennes äktenskapsmonolog riktigt träffande (delar av publiken ligger dubbelvikta av skratt), även om tempot bitvis är aningen lågt.

Men varför har jag aldrig hört talas om Göran Ebenhart förut?

Det är en fascinerande, och lätt deprimerande, insikt att vi har så många professionella komiker som till synes arbetar i det fördolda. Göran Ebenhart kunde ha varit Thomas Peterssons lite äldre, småländske kusin. Han är minst lika rapp.

Repertoaren doftar landsbygd, och känns välanpassad till publikdemografin. Ebenhart avverkar ämnen som alla kan ta till sig; barnuppfostran, åldersnoja och… bensinmackar(?). Och pikar åskådarna sådär lagom ofta.

Så bestiger Adde Malmberg scenen. Och genast höjs nivån. Han har hela folksamlingen i sin hand redan när han påpekar att: ”Jag visste att det var min publik när jag hörde att ni klagade på att ljudet var för högt.”

Det faktum att både Adde och publikklientelet är något till åren komna blir ett genomgående tema. I den här kontexten är åldersdemens, lustiga namn på elitidrottare, och ”teknikens under” säkra kort.

Roligast blir det emellertid när han lägger fram sina närmast psykotiska teorier kring vardagliga ting som apelsinklyftor. Eller ribbstolar. Hur f-n lyckas man få 60 pers att skratta sig halvt fördärvade genom att diskutera ribbstolar? Det kräver sin komiker.