Robert Dahlströms lågvattenmärke

Det märks inte minst tydligt på Ystads Allehandas insändarsidor (framför allt i nätupplagan), där grova tillmälen, svordomar och uppmaningar som "riv skiten", nu publiceras i mängder apropå Anthony Gormleys "torn" på Lilla Stenshuvud.

Man hade kunnat förvänta sig en del intressanta synpunkter på huruvida detta är en byggnad eller ett konstverk, men inläggen begränsas ofta till ett rätt onyanserat tyckande.

Dessvärre bidrar inte Robert Dahlström till att fördjupa debatten, när han i sin krönika i YA 16/8 skriver: "Riv möget!".

Det är skrämmande att en av kulturredaktionens skribenter, istället för att ge en bakgrund, nyansera och förklara, skrapar med foten för en "kändis" och sen ansluter sig till de mest aggressiva rösterna.

Faktum är att Sune Nordgren som är ansvarig för projektet Kivik Art, är en ytterst respekterad person i både den svenska och internationella konstvärlden.

Trots mycket motstånd, har han placerat Österlen på den internationella konstscenen. Ett litet steg i den riktning som kallas Bilbaoeffekten. (Guggenheim Bilbao, norra Spanien, ritat av Frank O Gehry invigdes år 1997 och har med sina 1 miljon besökare/år lyft en hel region).

För många är Anthony Gormleys två nya skulpturer på Lilla Stenshuvud fantasieggande, sakrala och storslagna. Inte minst "utsiktstornet".

Det är mödosamt att klättra uppför de obelysta trapporna, men känslan av att befinna sig inuti en skulptur, en kropp, och att efter en ansträngning få skåda ljuset däruppe och utsikten, är sublim. För att uppleva detta krävs dock dels, att man har djärvheten att klättra hela vägen upp, dels att man har ett öppet sinne.

Det senare en förutsättning för att överhuvudtaget förstå konst som rör andra frågor än det rent dekorativt föreställande och lättillgängliga.

Då vill det också till att man vågar bortse från massans rop på "riv skiten" och i stället tar kulturen på allvar. Den kultur vi alla behöver som motvikt till vardagslivets urskillningslösa råhet.

Att en känd person känner sig betittad (från ett torn beläget 0,5 km bort) har ju inte med saken att göra. Är man känd så blir man uppmärksammad.

Ulf Lundell har ju dessutom nu själv bidragit till att sätta nytt fokus på sin person. De flesta av oss hade inte en aning om var han bodde. Men nu vet vi.

Jag är dessutom inte övertygad om att, som Robert Dahlström påstår, Ulf Lundell har krävt att tornet ska rivas. Via sin advokat verkar han enbart ha krävt att bygglovsprocessen ska undersökas. Det är ju en helt annan sak.