Rengöringen av vattentornet

Det gamla fina vattentornet i Ystad, i folkmun kallat för "Nappen", ska bli bostäder, galleri och kontor. Vattentornet är därmed räddat till eftervärlden. Dess historia är lång och i går eftermiddag fick jag besök av en hedersman som berättade om en osannolik händelse som inte tidigare varit allmänt känd.

För ungefär 50 år sedan upptäckte personal på kommunen en handling som beskrev skötseln av vattentornet. I anvisningarna stod det att den stora vattentanken skulle rengöras ungefär vart tredje år. Men när saken undersöktes närmare visade det sig att vattentanken inte blivit rengjort på åtminstone 30 år.

Det behövs inte mycket fantasi för att inse hur en stängd vattentank ser ut efter 30 år och på kommunen uppstod viss panik. Detta fick absolut inte komma ut. Men det var ju också väldigt viktigt att genast göra något åt saken. Det insåg man allt för väl när tanken inspekterades och man fann en tjock beläggning på vattenytan som inte luktade gott och väggarna var också svårt angripna av allt möjligt äckligt.

Nu var goda råd dyra. För att rengöra tanken måste vattnet stängas av för det fanns ingen reservtank att ta till. Men om man stänger av vattnet då frågar folk förstås varför – och den frågan ville man inte svara på.

Då kom någon på att det måste finnas en tidpunkt då förbrukningen var extremt låg, då kanske inte så många skulle märka avstängningen. När man tittade på förbrukningen framstod en dag och en tid som perfekt.

Nu handplockades ett gäng arbetare som fick svära tystnadsed – inget fick ju komma ut. De fick bra betalt för sin tystnad som räckt ända fram tills idag. De var redo och på julaftonskvällen, runt åtta, slog man till. Det hade visat sig i handlingarna att just efter åtta på julafton då ägnade ystadsborna sig åt annat än att krana upp vatten.

Arbetarna stod på en flotta mitt i tanken och rengjorde sidorna efter hand som vattnet sjönk och efter många timmars hårt arbete var man klar och tanken var rengjord. Ingen konsument reagerade, få invigda visste vad som hänt och först nu kommer sanningen fram.

Källan som berättade denna historia för mig är mycket trovärdig men vill absolut vara anonym. Visst låter det fantastiskt att ingen blev sjuk av vattnet och att ingen reagerade på avstängningen men man var kanske van vid dåligt vatten och oregelbunden tillförsel på 1940-50-talen?

Är det någon som känner igen denna historia får ni gärna höra av er till mig via e-post.

Som vanligt!

Robert Dahlström, 0411-557853

robert.dahlstrom allehandasyd.se