Annons
Nyheter

Om sorgen och skapandet

Förra söndagen gästade författaren Theodor Kallifatides Bokens dag i Skillinge. Allehanda-kulturens Bo Bjelvehammar träffade honom för ett samtal om livet, döden och skapandet.
Nyheter • Publicerad 24 september 2007
Theodor Kallifatides på Bokens dag i Skillinge förra söndagen. Bild: Thorsten Persson
Theodor Kallifatides på Bokens dag i Skillinge förra söndagen. Bild: Thorsten PerssonFoto: 
Theodor Kallifatides.arkivBild: Gunnar Ask
Theodor Kallifatides.arkivBild: Gunnar AskFoto: 

Jag möter Theodor Kalli-fatides samma dag som valet i Grekland äger rum, hans valanalys verkar slå in, de konservativa sitter kvar vid makten, lite försvagade.

Det betyder att premiärminister Kostas Karamanlis och hans konservativa parti Nea Dimokratia sitter kvar vid makten och socialistpartiet Pasok stannar kvar i opposition.

Annons

Efter det att juntan fallit i samband med Cypernkrisen 1974, har makten växlat mellan dessa två partier, de små partierna har haft små framgångar.

Nu är det inte det grekiska valet, som styr samtalet, det är hans mors död, bara några dagar tillbaka, åldern tog ut sin rätt och hans nya roman Mödrar och söner var den sista hon fick se och läsa ur.

Naturligtvis var det en stor glädje eftersom det är en lovsång till hans mor.

Han vet inte i dag vad det riktigt betyder, att hans mor inte finns mer, självklart är det en stor förlust.

– Jag reagerar långsamt, det tar månader, visst betyder det mycket, jag kan inte ringa på lördagar. Sorgen tar tid.

Men han är glad över att hon fick läsa boken, känna glädje och se alla minnen på nytt.

1964, när Theodor Kallifatides kom till Sverige, lärde han sig svenska genom sina arbeten och genom att läsa först August Strindberg, sedan Hjalmar Söderberg och därefter Stig Dagerman.

– Jag är fortfarande trogen dessa tre, jag beundrar Strindbergs energi i sitt skrivande, jag ser detsamma hos Knut Hamsun, jag kan riktigt känna Dagermans sensualism i hans ord, men närmast står jag nog Hjalmar Söderberg med en sällsynt renhet och klarhet i språket.

Att han lärde sig så bra svenska snabbt, tror han beror på att han har ett utpräglat språkintresse och dessutom kunde grekiska så brach fortfarande behärskar det så bra att han kan skriva sina berättelser på grekiska, efter att först ha skrivit dem på svenska.

I samtalet berör vi även språkets skiftningar och olika valörer i en roman och ordsjoken av lätthet och fläkt.

Annons

– Jag vill få läsaren med på en utflykt, en tankegång, en reflektion, ibland är det så, då får berättandet bli både luftigt och en-kelt.

Theodor Kallifatides har redan lämnat den gamla romanen bakom sig, han är redan 100 sidor in på en ny bok.

– Det viktiga för en konstnär är att arbeta, inte att vila. Jag har inte psykiskt råd att vara passiv, om en bok mottas dåligt, då måste jag tro på nästa projekt, inte fastna i något gammalt och ofruktbart.

Samtidigt måste det stora skrivarprojektet dominera.

– En bok blir aldrig färdig, den måste ändå lämnas, en bok kan alltid göras bättre, allt är inte sagt, allt är inte skrivet.

För att orka med ett hårt arbete måste kroppen vara i form.

– Jag vill åldras med behag, jag vill ha kontroll över min kropp, jag rör mig måttligt, jag gör lätt gymnastik. Allt detta är nödvändigt för att kunna sitta och skriva sex timmar varje dag.

Under samtalet är det bara en gång som han blir ivrig och intensiv, det gäller min undran över varför han inte deltar mera i det offentliga samtalet med sin visdom och sin bakgrund.

– Att delta i den offentliga debatten har blivit ett förbehåll för ett fåtal, det har blivit en monopoliserad situation, om något har mo-nopoliserats i vårt samhälle så är det den offentliga debatten.

Om han skickar in ett bidrag, får han inte ens ett svar eller en kommentar.

Annons

Nu börjar det bli oroligt runt vår samtalsbänk, människor flockas för att möta Theodor Kallifatides och andra författare på Bokens dag på Skillinge Teater, vi skiljs utan att jag har sett hans ögon, han har burit solglasögon under hela samtalet.

Bo Bjevehammar

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons