Om att sova med katten
En kvinna som jag känner ute på Österlen (hon är gift med en viss krukmakare) undrar om det var någon annan än hon som såg ett märkligt ljusfenomen ungefär vid 22-tiden i lördagskväll. Hon kopplar det till påvens död och undrar om kanske Vatikanen smällde av ett gigantiskt fyrverkeri. Är det någon som delat upplevelsen i lördags kväll? Och som vet vad det var för något?
Själv såg jag ingenting av detta fenomen ety jag befann en bra bit från Österlen vid den tidpunkten. I en hummers klor...
Under gårdagen drabbades vi av ett datahaveri eller ledningsbrott eller vad det nu var som gjorde att inte våra datorer kunde snacka med omvärlden. Hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen.
När datorerna krånglar på en tidning blir det alltid lite nervöst, vi kan ju inte vänta till nästa dag med att utföra vårt jobb. Nu brukar det alltid lösa sig men vi låg lite efter...
Detta datastrul gav mig anledning att högst tillfälligtvis (tror jag) återuppta en god, gammal vana. Den är från den tiden då jag dels hade katt hemma, dels tvingades vara på tidningen först av alla enär jag var chef.
Då brukade jag varje dag gå hem och käka lunch och ta en siesta. På den tiden min sista katt Ugglan levde var det vår egen ritual. Jag kom hem, käkade och så gick vi och lade oss en timme. Hon kröp alltid upp i min högra armhåla och så spann hon oavbrutet tills jag tvingades på fötter igen.
Det är ungefär som att gå ut med hunden fast ändå inte alls. Om någon i min omgivning säger att de bara ska gå hem och gå ut med hunden så visar man alltid stor förståelse för det. Men om jag skulle säga att jag bara ska gå hem och sova med katten en stund då hade det nog höjts ett och annat ögonbryn.
Särskilt som jag under mitt liv ett antal gånger kallat mina kvinnor för just katter. Det är ju inte en slump att så kallade kvinnor med särskild begåvning " alltså sådana som far iväg till Blåkulla vid påsk men under det övriga året är hemma som vanligt folk " alltid har katter på kvasten, hemma hos sig eller i sina ögonen. Sådana katter " förlåt, kvinnor " är alltid spännande att leka med.
Nu börjar jag hämta mig från matorgien i helgen. Så mycket olika skaldjur och fiskar på en gång är förstås lätt chockartat för det inre systemet...
Som vanligt!
Robert Dahlström, 0411-55 78 53
robert.dahlstrom allehandasyd.se
