Okända stjärnor räddar Wallander
Vi talar om statisterna, den vita dukens grå massa. Wallanderpoliserna som griper folk och kastar dem i cellen är inga riktiga poliser – vanligtvis.
– Vi har faktiskt använt en del poliser, både från Ystad och Trelleborg, berättar Sara Persson Borgström på produktionsbolaget Yellowbird.
– Det är en bra tillgång att ha folk som kan yrket. Även om det är film så vill man få det så verkligt det går. Och även poliser är väl nyfikna och vill se hur man skildrar deras yrkesgrupp på film.
Yellowbird har sin bas på Regementsområdet i östra Ystad, en plats som sjuder av liv trots nedläggningen av all militär verksamhet. Och eftersom Wallanderrullarna är polisthrillers kan en utomstående som besöker restaurangen på området få för sig att Ystad, att döma av mängden uniformerad personal, måste vara otroligt polistätt.
En äkta polis, om än pensionerad, är Sjöboiten Göran Aronsson. Han har varit Wallanderpolis så mycket att hans karaktär fått ett namn: Grönqvist.
– Men numera låtsas jag bara, säger Göran glatt. Teater har han aldrig spelat. Men han tycker att yrkeslivet som polis på sätt och vis förberett honom.
– En polis uppträder ju i lite olika roller. Inte så att man ljuger för folk, men man får ställa upp och spela allt från tröstare till buse.
– Staterandet är ett trevligt avbrott i vardagen, tycker Göran. Och de andra statisterna är hemskt trevliga.
Skådisarna går inte med näsan i vädret, berättar Jens Lindblad, även han utplockad som polis.
– Men filmfolket kan förstås vara lite stressade. Det är tajt mellan tagningarna och alla har sin uppgift.
Jens har precis gjort testet till polisskolan och skulle gärna bli polis.
– Det komiska är att det hade de ingen aning om på filmbolaget, berättar han.
Jens är ovanlig på så sätt att han inte är pensionär – en grupp som gärna söker sig till statistuttagningarna.
– Lika gärna som att sitta i ett bibliotek kan jag sitta här och plugga mellan tagningarna, resonerar Jens, som läser beteendevetenskap i Lund.
Statisten löper förstås en uppenbar risk att aldrig uppnå odödlighet. Man tillbringar kanske dagar med att stå omkring och vänta, får agera en kort stund – och sedan slutar vad man själv tyckte var en lysande trovärdig tolkning av "man i hiss" på klipprumsgolvet. Monika Magnusson, som faktiskt jobbat med filmdistribution i USA innan hon gick i pension, vet inte ens om hennes rollprestation i Afrikanen är med.
– Jag har inte sett filmen, erkänner Monika. Men jag får väl gå och hyra den.
Kan bli knepigt, upplyser statistkollegan Aina Persson:
– I videobutiken sa det att det måste vara förfärligt många som varit statister i den filmen, för den är uthyrd för jämnan! skrattar hon.
Aina och hennes man Agne Persson har varit med i flera filmer. De tycker det är kul att se hur det går till på en filminspelning. Trots att de haft svårt att få syn på sig själva. I Mörkret var de knappt med – men deras bil var det, med ena framskärmen.
– Och vi satt i ett pågatåg en halv dag och åkte fram och tillbaka, berättar Aina. Sedan syntes vi inte alls i filmen!
– Det gör ju inget, givetvis. Men visst hade det varit kul om man varit med!
Att filmerna får Wallanderturisterna att flockas till Ystad och Österlen är inget våra statister ser som negativt. Tvärtom:
– Ju mer Wallander blir känd, desto mer blir Ystad känt, resonerar Agne Persson. Det är den bästa PR staden kan få. Och själva filmerna? Ja, det är ömsom vin, ömsom vatten, tycker Agne Persson.
– Innan frosten, den första biofilmen som gjordes här, den var bra, säger han.
– Men det är för mycket svärande, tycker Monika Magnusson. De kan lika gärna tala bra svenska.
Att huvudrollen gick över från Rolf Lassgård till Krister Henriksson var de i förstone tveksamma till. Lassgård är ju Wallander.
– Men Krister är bra, tycker Aina Persson. När man sett några filmer så blir han mer och mer Wallander.
Alla skulle de ställa upp igen. Även om Wallanderpolisen Göran Aronsson börjar bli rätt nöjd.
– Men det är klart, säger Göran med en glimt i ögat. Man kan ju bli oumbärlig!
När vi lämnar regementet och våra statister har Monika Magnusson en begäran:
– Var snäll och klipp nu inte bort mig ur artikeln!
Lars Thulin
0410-545 20
lars.thulin@allehandasyd.se Är du snobbig av dig? Eller medelålders man? Då kan du ha en framtid vid filmen i Ystad.
Sara Persson Borgström, statistansvarig vid Wallanderfilmerna, tycker inte att hon har något svårt jobb. Att få folk att komma till en filminspelning verkar inte kräva hård övertalning, trots en ersättning av ynka 250 kronor om dagen.
– Men ibland kan inspelningsplanen ändras med kort varsel, berättar Sara.
– Plötsligt behöver man femtio man i stället för fem på måndag morgon. Då kan det vara lite knepigt. Och statisternas betalning är usel, förstås, men det är inte precis pengarna som lockar.
Vad måste man vara beredd på om man ska vara statist i en film?
– Att det är väldigt oglamoröst och mycket väntan. Och i värsta fall kanske vi ringer kvällen innan. Men vi frågar förutsättningslöst, och man har inte lovat något bara för att man anmält sig till vårt register.
Blir ansikten "utslitna"?
– De kan bli det. När man använt folk som har ett ganska specifikt utseende och de har exponerats mycket, då använder man dem inte återkommande.
Hur går man till väga om man vill vara med?
– Ibland har vi castings på studion. Annars kan man gå in på vår hemsida www.yellowbird.se, ladda ner en ansökan och skicka in tillsammans med en bild på sig själv. Så ringer vi om vi behöver folk.
– Vi behöver ständigt uppdatera vårt register, och behöver alla typer och åldrar. Framför allt behöver vi medelålders män, dem är det ständig brist på. Den klassiska statisten är en kvinna i 50-årsåldern.
Till den kommande produktion som Yellowbird börjar spela in efter årsskiftet behöver man i synnerhet "överklasstyper".
– Filmen utspelar sig i lite "finare" områden, förklarar Sara. Så kan man tänka sig att gå runt i fina kläder och se lite snobbig ut så ska man kontakta oss!
Lars Thulin
Wallanderprojektet, hittills inspelade filmer:
Innan frosten 2004
Bröderna2005
Byfånen 2005
Mörkret 2005
Afrikanen 2005
Mastermind 2005
Den svaga punkten2006
Fotografen 2006
Under inspelning:
Containern
