Oförutsägbart på teatern

Att gå på teater är lika oförutsägbart som att gå på en fotbollsmatch eller en konsert. Mat vet aldrig hur det kommer att gå, man vet aldrig vad man kommer att få uppleva eller vad som kommer att hända. Det är förstås det som är tjusningen med levande kultur som sker i nuet utan allt för många tekniska skyddsnät.

Jag går mycket på teater å yrkets vägnar och en hel del också bara för nöjes skull. Härom kvällen var jag på Ystads Teater och såg en synnerligen annorlunda version av Romeo och Julia (läs recension på våra Kultur & Nöjessidor) och det var en trevlig upplevelse i sig. Men det var vad som hände utanför skådespelet som var ännu mer fascinerande.

För första gången i mitt liv blev jag, och alla andra på teatern, vittne till ett offentligt frieri. Ni vet ett sådant som man brukar se på filmer. Mitt i föreställningen, när Romeo och Julia skulle till att bli vigda, kallades en man upp på scenen. Jag tror han heter Joakim, han jobbar i alla fall med data på Ystads kommun (hej,hej), och till min stora förvåningen inledde han ett frieri till sin kära (som jag dessvärre inte uppfattade namnet på) och föll ner på knä uppe på scenen, tog fram en ring och frågade om han fick gifta sig med henne. Den blivande hustrun blev förstås oerhört omtumlade men kunde efter en liten stund samla sig nog för att tacka ja till detta annorlunda frieri.

Ja, jag säger då det. Den kärleken, den kärleken. Det är nog det snyggaste – och djärvaste – frieri jag hört talas om. Med en sådan start kan det bara bli ett kanonäktenskap. Lycka till!

Själv minns jag inte att jag friade på något särskilt sätt. Jag tror till och med att jag blev friad till. Typ: "Ska vi inte ta och gifta oss?" "Mmmm, va?" "Gifta oss!" "Jaha, jovisst, det är klart vi ska gifta oss." Eller något sådant.

En annan märklig händelse på teatern i onsdags var mannen som stod i trappan upp till caféet och högt och tydligt utgjöt sig över hur fullständigt värdelös föreställningen var. Han använde ord som "dagisteater" och "Kejsarens nya kläder". En riktig drummel. Självklart får man tycka vad man vill men så mycket respekt bör man dock visa att man håller käften och blott tar sina ytterkläder och går hem, om man inte gillar föreställningen. Smaken är ju, som bekant, högst olika.

Som vanligt!

Robert Dahlström, 0411-55 78 53

robert.dahlstrom allehandasyd.se