Ny antikrunda med Anne
– Ja, det är jätteroligt, säger Anne. Antikrundan är ett otroligt lustfullt och lättsamt program, inte bara att titta på utan även att jobba med. Det är artonde säsongen, men min sjunde. Några spännande nyheter?
– Ja, lite grann. I första avsnittet den 11 januari från Ronneby gör vi ett "hemma hos", hos en dam som råkat ut för något som många av oss gör. Hon har fått ärva ett helt hem, med hus och möbler och inventarier. Sådant är ju fantastiskt, men också jobbigt när man redan har ett hus. Vad behåller man, vad gör man sig av med, och hur går det till? Hur många tittare har ni?
– Ungefär två miljoner. Vi är faktiskt ett av SVT:s största ungdomsprogram. Man tror kanske att det bara är äldre som tittar, men Antikrundan är ett brett program som alla åldrar tittar på. Vilken sorts prylar tycker du själv är roligast?
– Jag är rätt intresserad av modern design och formgivning, men det får vi ganska lite av. 1900-talsdesign, Bruno Mattsson, glas från 50-talet... Lite art deco och senare jugendstil, både föremål och möbler. Har du själv någon antikvitet i gömmorna?
– En del gamla grejor har jag, lite arvegods och loppisfynd, men inget som är värt förmögenheter. Jag gillar att blanda ärvt med nytt, Ikeamöbler med sånt man hittat på auktioner. Det är det som gör ett hem personligt. Erkänn nu, coachar ni folk för att få bra reaktioner?
– Nej, det gör vi inte! Då tror jag faktiskt inte man får reaktioner. Det måste vara en överraskning.
– Vi åker ju till små orter där inte Bukowskis eller Stockholms auktionskammare finns, och erbjuder folk en möjlighet till gratis värdering. De flesta vet verkligen inte vad föremålen är värda. Får man då höra att något är förfalskat, eller värt mycket pengar, då blir man förvånad. Lars Thulin
