Nerfont bär upp showen
Vilket beror på Christer Nerfont i den dubbla huvudrollen som Dr Jekyll och Mr Hyde. Han är inget mindre än sensationell. Därav de bägge betygen: tre ganska tystlåtna lurblåsare går till musikalen i sin helhet, medan Christer Nerfont inte kan få annat än fem högljudda lurblåsare!
Först musikalen, som efter alla pjäser och filmer bygger löst på Robert Louis Stevensons roman.
Handlingen får plats på baksidan av ett frimärke. Musiken är av den nutida sort som knappt finns utanför en musikalscen. Inga melodier hänger kvar i öronen och Calle Norléns svenska sångtexter är direkt pinsamma ibland. Regissören Ronny Danielsson har dessutom betonat karaktären av talpjäs på bekostnad av de melodiska antydningar som ändå finns.
Enkel scenografi: en stor så kallad Chesterfieldsoffa som kan delas upp på olika sätt, Dr Jekylls forskarbord och några klädhängare. Musikalens stämning betonas med regn, blixt och dunder så man hoppar till i stolen.
Malena Tuvung sjunger bra men blekt som Henry Jekylls blivande hustru. Var finns inlevelsen och passionen? Jörgen Düberg agerar både skojigt och trovärdigt som Dr Jekylls advokat. Rollsättningen av Laila Adèle som den prostituerade Lucy är så exakt att det blir genialt. Hon struntar i de omelodiska arrangemangen och lyfter fram alla toner hon kan, fyller sångerna med soul, gospel och pop.
Fast mest handlar det om Christer Nerfont show. Dubbelrollen som Dr Henry Jekyll och Mr Edward Hyde är stor, vilket innebär att risken för ett misslyckande är lika stor. Nerfont står på scenen större delen av två timmar och trettio minuter. Han har de flesta bärande sångerna. Och han lyckas, han lyckas med allt.
Christer Nerfont är en musikalskådespelare som faktiskt är skådespelare. Han gestaltar de motsättningar som finns i musikalen och människorna: en ond man och en galning, gott och ont, ljust och mörkt. Han balanserar perfekt mellan tal och sång. Med lika stor pondus som röst står han längst fram på scenen och får varje sång att bli som den bästa aria: både orden och tonerna gestaltas.
Den första makalösa prestationen utför Nerfont när Dr Jekyll, som inte fått ”låna” en patient från mentalsjukhuset och istället utför experimentet på sig själv, sitter vid sitt skrivbord, sväljer drycken och förvandlas till Mr Hyde. Han byter inte kläder och utseende utan Nerfont gör det med rösten. Som den gode forskaren Dr Jekyll sjunger han så vackert, som galningen Mr Hyde sänker han röstläget, börjar sjunga skrovligt.
Den andra, än mer makalösa prestationen kommer när Dr Jekyll, som försökt isolera och utrota människans ondska, inte längre kan kontrollera Mr Hyde. Förvandlingen från det ena jaget till det andra, från ond till god, har börjat ske plötsligt och utan kontroll. Detta gestaltar Nerfont genom att sjunga med bägge rösterna.
Han växlar snabbt, snabbt: ena strofen ljus och nästa mörk, ena strofen vacker och nästa skrovlig.
Som det måste ta på stämbanden och hela kroppen! Det märktes också när Christer Nerfont förstås klappades in flera gånger efter föreställningen.
Han var trött. Han var slut.
Han hade satsat allt.
”Jekyll & Hyde” är en turnémusikal, som nu ska resa runt både i och utanför Skåne. Den 11/11 kommer musikalen till Ystads teater. Hur ska den 9, 4 meter jättestora Chesterfieldsoffan få plats på Ystadteaterns mindre scen?