Namn viktigare än man tror

Etnolog Charlotte Hagström. BILD: SOFIA BERGSTRÖM Våra namn betyder mer för vår identitet än vad vi tror. Etnologen Charlotte Hagström har vid Lunds universitet studerat namns betydelse för identiteten. Hon menar att det finns två olika förhållningssätt vårt namn. - Antingen heter man sitt namn eller så är man sitt namn. I det sista fallet finns naturligtvis en närmare relation till vad vi heter, menar hon. Hon har alltid varit fascinerad över namn. - Det är så grundläggande mänskligt. Det finns inget samhälle som inte använder sig av det, menar hon. Att välja namn till sina barn är ingenting vi gör i en handvändning. Charlotte menar att vi har så höga krav på vad ett namn ska innefatta. Det ska vara vackert, inte för vanligt, men kanske inte alltför ovanligt heller. Vidare vill man gärna att det ska ha en koppling till barnets ursprung. För att få ihop allting är mellannamn tacksamma att ta till för att ge barn en koppling till släkten. I Norge är det värre. Där använder man inte mellannamn vilket gör att man måste trycka in allting i tilltalsnamnet. - Det är därför så många har dubbelnamn. Som Mette-Marit. I sitt arbete har hon också mött föräldrar som namnger sina barn för att få dem att bli det de heter. Ett par lät sin dotter heta Viktoria vilket betyder "segerns gudinna". De ville att hon skulle växa upp till en stark och målmedveten kvinna. Andra vill att deras egna intressen ska finnas med. - På ett diskussionsforum på nätet berättade en familj att de var väldigt intresserade av Formel 1 och ville att deras ofödda barn skulle heta "Monza" i mellanamn efter den kända Monza-banan i Italien. Många i forumet tyckte emellertid att det var förfärligt att döpa sitt barn efter en bilbana. Hon känner också till föräldrar som har haft väldigt svårt att bestämma sig. De har haft ett namn i åtanke. Men när väl barnet föds tycker man inte längre att det passar. - I ett fall tog det så lång tid att skattemyndigheten hörde av sig. Man måste nämligen välja ett namn inom tre månader, berättar Charlotte. Det går naturligtvis trender i namn. Enligt Charlotte kommer namnen tillbaka efter fyra generationer. Vi namnger alltså gärna våra barn efter våra mor- och farföräldrar. Asta, Gerda och Alfred är på stark frammarsch i dag efter att ha varit omoderna länge. Nu är istället 40-talisternas namn helt ute. Men snart kommer de tillbaka och fyller förskolorna med Berit, Margareta, Bosse och Kent. Flera nya namn har de senaste åren blivit populära. Tindra och Liam till exempel. Dagens föräldrar verkar vara påhittiga. - Det finns kanske en högre tolerans i dag. Mina barn har kompisar från hela världen och är vana vid andra namn än det traditionellt svenska, säger Charlotte. Namnet ger inte bara dig själv en personlighet. Lika mycket betyder namnet för omgivningen. Det märker inte minst de som försöker byta namn. - De som gör det upptäcker att det är väldigt svårt. Det tar lång tid för omgivningen att lära om och vissa kanske vägrar. Oftast har man funderingar på att byta namn i tonåren. Då är namnet ännu viktigare. När man sedan blir äldre brukar man acceptera det. Just nu forskar hon om personer som är adopterade. Många har fått nya namn av sina adoptivföräldrar, medan det gamla namnet blir mellannamn. - Ofta blir det gamla namnet väldigt viktigt för dem, säger Charlotte. En del byter till och med tillbaka och gör ursprungsnamnet till tilltalsnamn igen. Hon tycker att det är viktigt att adoptivföräldrarna tänker på att inte ta bort för mycket av barnets ursprung. Att ta bort en människas namn är att kränka deras person. Att man som föräldrar ändå vill ge sitt barn ett nytt namn tycker hon är helt naturligt. Det är en del av föräldrarrollen. Charlotte har också studerat svenskars relation till sitt efternamn. På internetforumet bröllopstorget har hon med förtjusning följt debatten om vem som ska ta vems efternamn efter vigseln. - Många känner nog inte till att idén om att kvinnan ska ta mannens efternamn är ganska nytt. På 1800-talet behöll båda sina efternamn. Men någon gång under 1900-talet blev det vanligare att kvinnan tog mannens efternamn och så har traditionen skapats. I dag finns en stark tro på att efternamnet förenar familjen, men det spelar mindre roll vem som byter namn. Dubbelnamn blir till exempel vanligt. Andra hittar på egna efternamn. Hon har också studerat människors vilja att sätta namn på sina tillhörigheter. Oftast handlar det om bilar. Mer sällan döper folk sina tvåhjulingar. Sen finns det människorna som vill döpa precis allting i sin omgivning. - Jag känner till en kvinna som har döpt sin diskmaskin till Robert. Det kan kanske tyckas vara lite överdrivet men ganska kul.