Mörk kostym och polotröja

Det är allt lite orättvist. När det gäller finkläder är vi män alltid hänvisade till antingen mörk vanlig kostym eller pingvinvarianter. Men kvinnorna kan pynta och leka och fixa och trixa och profilera sig och vara sexiga och svala eller rejäla och antingen ha högklackade skor eller platta och det är till och med acceptabelt att komma i en byxdress om den bara är av lite exklusivare snitt.

Kvinnorna dansar in på den röda mattan, de bländar alla, de beundras av alla, de åtrås av alla och dominerar alltid festerna helt och hållet. Vi män kommer lufsande i mörk kostym, skjorta och slips. Tristessen personifierad.

Visst kan man pigga upp sig genom att till exempel ha en röd fluga till kostymen istället för slips men det är det nästan ingen som gör. Och det är det som är haken.

Låt oss ta en traditionell middag med hyfsat hög klädkod. Kvinnorna, som vi redan konstaterat, tar tillfället i akt och showar loss, använder sin fantasi och kan egentligen gå hur långt som helst åt vilket håll som helst. Vi män kan förstås också göra det, det är inget som hindrar att även vi tar ut svängarna och är lite "äventyrliga" i vår klädsel. Men vi gör det inte. Jag har studerat fenomenet och varit på fester där samtliga, jag menar bokstavligt talat samtliga män har haft mörk kostym, vit skjorta och slips.

Inom affärsvärlden – ja, egentligen inom alla världar utom den konstnärliga världen – är kostymen och slipsen ett slags uniform. Chefen kommer förstås i mörk kostym och då duger inget annat åt medarbetarna.

Men inom den konstnärliga världen ser det annorlunda ut. Bland kulturbyråkrater gäller också kostym men det kan vara en manschesterkostym eller sommartid en linnekostym och istället för skjorta och slips har man polotröja. Jag kommer ihåg en vernissage där stora delar av en företagsledning var inviterade och kom. Samtliga i chefsposition hade mörk kostym och polotröja. Ingen kom i jeans och tröja eller ens udda byxor till en kavaj.

Och det känns att avvika. Jag vet för jag har provat. En gång för många år sedan gick jag på ett bröllop i snygga blå jeans och vit skjorta och mörkbrun kavaj. Det var så fel det kunde bli. Samtliga andra män hade förstås kostym och slips. Jag kände blickarna bränna och hörde viskningarna; "vem tror han att han är?"

På filmgalan i går kväll hade jag svarta byxor, svart kavaj och svart polotröja....

Ha en bra helg!

Robert Dahlström, 0411-557853

robert.dahlstrom allehandasyd.se