Med soul i hjärtat
Konsert. Eller, det stod egentligen ett mindre passande ord för svarta personer som inte längre lämpar sig i tryck.
Hur som helst, de reaktioner som Eric Burdon fick från pressen var att han hade en röst som fick recensenterna att tro att han var svart. Det stod också att han var kort, mullig och såg ovanligt ordentlig ut. Det mesta stämmer också på den 24-åriga Boston-sonen Eli "Paperboy" Reed. Uppvuxen med musikjournalistpappans samling av soul, rhythm'n'blues och gospel låter han idag som James Brown och tillsammans med kompbandet The True Loves har han spelat in skivor som låter mer 60-tal än 00-tal och ligger helt rätt i retrosoul-trenden men utan att på minsta sätt kännas förlegade.
Albumet Roll with youinnehåller flera riktigt bra låtar men de kan knappast mäta sig med live-versionerna i intensitet. Reed faller ned på knä, får James Brown-spasmer, falsettylar som den samme och delar melodistämman med en soul-full blåssektion. Allting är oerhört tight men känns likväl spontant och Reed axlar rollen som halvgalen baptistpastor på bästa sätt. Balladerna var innerliga som om de framfördes i en sydstatskyrka (nu råkar ju Babels, tidigare Jeriko, lokaler passande nog också vara en före detta kyrka) och dansspåren höll ett sinnessjukt högt tempo, med (Doin' the) Boom boomsom gick nästan dubbelt så fort som på skiva som bästa exempel.
Att invända mot något vore bara löjligt men förmodligen hade det varit mer fart på publiken om konserten ägde rum på en fredag eller lördag istället för en torsdag och publiktillströmningen var kanske inte så stor som bandet förtjänar men bland de som var på plats var det svårt att hitta någon som stod helt still.
Det är snart exakt två år sedan James Brown dog men i Eli "Paperboy" Reed har en arvtagare som kan mäta sig med honom i det mesta. Något som också märktes på den minst sagt åldersblandade publiken. Det är musik gjord för att framföras live och Eli "Paperboy" Reed och The True Loves framförde den felfritt med intensitet, humor och en smittsam spelglädje.
