Knivar som konsthantverk
En kniv går att använda till mycket, att skära en normal lantbrödsskiva med, att stycka en skjuten älg i lagom stora stycken eller att snida till en sittpinne till en egenhändigt tillverkad fågelholk. Så tänker vanliga och normala knivanvändare, så tänker inte de professionella knivmänniskorna.
De som arbetar med knivar, knivmakare, har olika inriktningar - de kan arbeta med rejäla och häftiga bruksknivar, liksom med knivar som konstföremål. De gör ofta både vackra och fantasifulla objekt med en alldeles egen stil och en sällsam historia.
Det finns flera tusen knivmakare i Sverige, här får du möta ett tjugotal.. I berättelser kring ett svårt hantverk, ett noggrant och tålamodsprövande arbete i en värld av spännande former och exotiska material. Berättelser från Boden i norr till Mörlanda i söder.
Bilderna i boken är egna och fristående skönheter med knivblad, som är mer än vackra, skaft, som är prydnader och slidfodral, som är egna minikonstverk. Varje berättelse har ungefär samma disposition " fakta om knivmakarens bakgrund, historia och sätt att arbeta, avsnitt om knivar, som de skapar och slutligen knivmakartips.
Som berättelsen om kyrkovaktmästaren Anders Hedlund, som bor utanför Lysekil, som efter sitt ordinarie arbete sågar, slipar, filar och polerar på sina blivande knivskönheter. Han använder karvsnitt för att skapa mönster och dekorationer på sina läderarbeten, han arbetar i timmar bara med denna detalj.
Helheten är väsentlig för en knivmakare " blad, skaft och slida ska bilda en enhet, som ger en känsla av samhörighet och harmoni. Anders Hedlund gör även fällknivar, under av skönhet. Med blad i mönstrad explosionsdamask, skaft i pärlemor, mekaniken är gjord i titan och skruvarna är förgyllda i 18 karats guld. Jag vet inte riktigt vad damask är, men jag tror det är ett sätt att benämna mönster och dekorationer på knivblad.
En sak förstår jag detta är inga vanliga scoutknivar.
Anders Hedlund gör knivar tillsammans med de mest kunniga, som finns att tillgå inom olika specialområden. Det går att se på andra fällknivar med blänkande blad, som han gör i samarbete med Mattias Styrefors, skaft av mammutbete med dekorationer av Viveca Sahlin, som arbetar med en teknik, som heter scrimshaw. Med en vässad synål målar hon motiv i ben, fossilt elfenben och horn.
Om du vill prova på att arbeta som Anders Hedlund med knivslidor, så ger han frikostiga tips. Arbetet kräver en pillig fingerfärdighet, en bältas tålamod och en åsnas envishet. Så förstår jag och tolkar texten. För mig förefaller det både ogörligt och omöjligt. Men för många andra är det självklart helt möjligt. Många av knivmakarna här i boken är välkända i Sverige, i Europa och i USA, de säljer allt de tillverkar på mässor runt om i världen.
Conny Persson, knivmakare i Los i Hälsingland, tillhör de mest kända knivmakarna i världen. Han är inte överdrivet intresserad av själva slutprodukten, kniven, men han älskar att arbeta med varje tillverkningsmoment. I evigheter. Han kan arbeta sex veckor bara med att smida ett blad, då förstår du att han älskar själva arbetet.
Conny Perssons knivblad kan vara en mosaikdamask och skaften kan vara betar från mammut eller valross, material, som är hämtade från Sibirien, Kanada och Alaska. En valrossbete är tung och hård som sten, ytan skiftar i svart och vitt och blänker som polerad granit. Ett slikt skaftämne kostar runt två tusen kronor. Det är alltså inga knivar, som du bär med dig på en fisketur till Nybroån.
Du får en utmärkt introduktion till tillverkningen av en samekniv, det är mer än svårt att göra en kniv som den sameslöjdaren Helge Sunna gör. Han står för en unik hantverkstradition och han bär med sig en alldeles särskild berättelse i sina händer. Den går inte att härma.
I boken kan du också läsa om moraknivar, knivar från Eskilstuna, om hur du kan använda en mammuttand och varför du ska se upp med gullregn.
Om du inte vill läsa hela boken, kan du njuta av de sköna bilderna på knivkonst och de informativa bildtexterna.
Det räcker länge att bara glo på bilderna, bara dessa är värda varje krona. Nu får du betala drygt trehundra för hela rasket.
Bo Bjelvehammar