Kjellman längtar tillbaka till filmens värld

I kulturkretsar får Björn Kjellman ofta kritik för att han inte upprätthåller bilden av den seriösa skådespelaren. Det struntar han i.

– En del tycker att jag är en schlagernörd. Jag är bara precis som jag vill, säger han. Jag tror att det är viktigt att inte bry för mycket om vad andra människor tänker och tycker.

Under sin 20 år långa karriär har han spelat väldigt olika roller. Från lättsamma komedier på bio till komplexa dramer på teatrar i Stockholm.

Nu drar han fulla hus på Stadsteatern sedan november. I "Jag är min egen fru" spelar Björn Kjellman 40 roller helt själv.

– Pjäsen utgår från en riktig händelse och handlar om Charlotte von Mahlsdorf, en transvestit som bodde i Tyskland under nazitiden. Hennes livsöde är otroligt. Hon var tvungen att döda sin pappa för att överleva. Och sedan försökte hon överleva trots sin läggning under kriget, berättar han.

Att fördjupa sig i en sådan karaktär har varit en utmaning. Men det som var ännu svårare var att lära sig all text.

– Jag har ju inte haft någon motspelare att bolla med utan spelar alla karaktärer i berättelsen själv, säger han. Men det är en otrolig historia som fått mig att tänka i nya banor kring vilka vi är och hur man vågar vara sig själv. Björn Kjellman är en rastlös person. Han hoppar gärna mellan roller inom film, teater och som galavärd i tv. Vad som är roligast har han svårt att svara på.

– Jag gillar verkligen att stå framför kameran. Samtidigt är teaterroller oftast mer utmanande och tyngre, menar han.

I en filmroll når han ut längre. Tyvärr ses teater fortfarande som finkultur och stoppar den folkliga publiken.

– Det är väldigt tråkigt och speglar det klassamhälle som vi fortfarande har i mycket hög grad i Sverige, säger han.

På frågan om vad han är mest stolt över blir det ändå en filmroll.

– Jag tror att "Adam och Eva" kommer att hålla. Den kommer inte att kännas gammal även om tiden går. Jag är väldigt förtjust i rena komedier, säger han.

Hans mest kända roll tror han kan vara just Adam. Men för de yngre är det kanske Pelle Svanslös som han spelade i många år.

– Den gamla filmen "Zingo" verkar också ha fastnat. Kanske för att den var så ovanlig. Killar i skinnpaj brukar komma fram och tacka mig för dem, skrattar han.

Intresset för teatern började i hemstaden Trelleborg för länge sedan. När Björn Kjellman var tolv år började han spela i teatergruppen Vi unga. Teatergruppen tävlade i Trelleborg med egenskrivna texter och vann flera gånger. Pjäserna handlade om svårigheten i att vara tonåring.

Trelleborg besöker han sällan numer. Men han skulle gärna vilja spela i staden. Kanske med sin senaste pjäs. Efter gymnasiet tog han en chansning och sökte till scenskolan i Stockholm. På andra försöket kom han in. Och nästan omedelbart fick han olika filmroller.

– Men det tog väldigt lång tid innan jag fattade att jag var skådespelare. Det var ju inget som jag trodde att man kunde jobba med, säger han.

Han har dock aldrig varit orolig. Snabbt byggde han upp ett visst kändisskap och rykte som har givit honom roller i 20 år. Han tycker om att jobba ganska kortsiktigt.

– Det var någon som frågade mig om jag kunde spela en roll 2008. Sådant tycker jag är väldigt läskigt och säger nej till. Jag känner mig väldigt lätt bunden.

Nästa projekt blir nog film, tror han.

– Jag är i alla fall sugen på att jobba med en ensemble igen. Några att bolla med, kallsnacka med och irritera sig på, säger han.

Sofia Bergström

0410-545 41

sofia.bergstrom@allehandasyd.se