Annons
Nyheter

Karin Wahlberg: Ett fruset liv

Nyheter • Publicerad 18 november 2003

Det är mycket våld, blod, action, psykopatiska seriemördare inom deckargenren just nu. Det är inflation i grymheter, kanske för att deckarromanen speglar verkligheten. Men om ni längtar efter en litet mer dämpad historia om hur en egentligen, åtminstone ytligt sett, alldeles vanlig flicka mördas och vad som utspelas kring denna händelse, då ska ni absolut läsa Karin Wahlbergs Ett fruset liv. Det är lundaläkaren Wahlbergs tredje roman och den klart bästa. Ett fruset liv är en lågmäld men samtidigt mycket intensiv berättelse om sjuksköterskeleven Malin, en till synes helt vanlig ung flicka som lyckats nå sina drömmars mål. Hon går sin efterlängtade vårdutbildning och allt borde vara väl. Efter den inledande prologen, där Wahlström så medkännande och intelligent beskriver en ung flicka som man förstår inte är som andra, inte mår alldeles bra, anar man att något otäckt kommer att hända. Karin Wahlberg. Malins föräldrar är döda, hon och brodern Alexander tas om hand i ett fosterhem. Fast tas om hand är väl en överdrift, skildringen av deras tonårstid är så känslokall att man bokstavligen fryser när man läser om syskonens tillvaro. Malin är som en vingskjuten fågel, flygförmågan är minimal. Därför känns det så fint att hon lyckas bryta sig ur sin kyliga miljö för att gå vårdutbildningen. Men Malin är annorlunda, hon upplevs blyg och tillbakadragen av sina studiekamrater och lärare, hon håller sig för sig själv. Så träffar hon en man, en man, som inte är någon hjältegestalt precis. Han är blyg och färglös, arbetar i en cykelverkstad och har aldrig gjort mycket väsen av sig. Men Alf Brink och Malin närmar sig försiktigt varandra, man förstår hur ömtåligt det är för de båda blyga ungdomarna att våga ta ett steg mot intimitet med en annan människa. Karin Wahlbergs inlevelse i två vilsna själar är bara så innerligt empatisk. De promenerar under Allhelgonahelgen på en kyrkogård för att sätta ut ljus, deras lågmälda dialog tycks varsamt leda dem närmare varann. Så hittas en ung flicka mördad. Det är Malin och nu uppenbaras mycket elände! Kriminalkommissarie Claes Claesson famlar i mörker och kyla tillsammans med sina poliskollegor, kända från de tidigare böckerna. Samtidigt som mordutredningen pågår får vi också bekanta oss med Claesson som nybliven fader. Han är ju ingen ungdom längre och det kan ha sina problem. Här är befogat med en liten varning. Har ni, kära läsare, möjligen liksom många av oss någonsin haft ryggskott? Claesson drabbas när han ska flytta en byrå. Karin Wahlberg är visserligen läkare men hennes skildring av Claessons ryggonda får mig att starkt misstänka att författaren själv varit med om ryggskottets alla vedervärdigheter. Det är inte utan att man kände hur det ilade till i ryggslutet under läsningen! Polisgänget arbetar intensivt med att först identifiera Malin, därefter att nysta upp hennes bakgrund och så småningom uppdagas ett liv, ett synnerligen fruset liv. Karin Wahlberg har alltså lyckats att utan buller och bång beskriva mord, elände, sorg och förtvivlan. Det är en strong prestation. Skulle ni vilja bekanta er närmare med Karin Wahlberg går det utmärkt redan i kväll. Hon deltar då i en författarträff på Scala i Ystad tillsammans med sex andra författare, som kåserar kring sitt skrivande. Eva Löwgren

Robert Dahlström robert.dahlstrom@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons