Jag är inte fatalist och köper därför nya batterier
Vi har pratat om orden lycka och tystnad och vad de betyder för oss. Nu vill jag lägga ännu ett ord till listan; trygghet.
Den senaste tiden har det brunnit lite varstans i min lilla stad, Ystad. Eld är det mest fasansfulla hotet jag kan tänka mig och att anlägga mordbränder är ett av de mest ohyggliga brott som finns. Ingen kan ju påstå att det är stundens ingivelse eller tillfälligheter som gör att en pyroman tänder på. Det är planerat och genomförs ofta med stor skicklighet. Det är en sjuk människas verk och hur skyddar man sig mot det?
Vi är alltså väldigt många människor i min lilla stad som just nu inte känner oss särskilt trygga.
Annars lever vi i ett av världens tryggaste land. Vi är i huvudsak välmående, hoten mot oss i vardagen är få och vi har det ombonat och varmt och tryggt. Det är därför jag nu på senhösten tycker om när det ösregnar och stormar – kanske inte när jag befinner mig ute i ovädret men när jag sitter hemma i min fåtölj med tända ljus, ett glas vin och en bit ost och hör hur hela takstolen knakar under vindens kraft och hur regnet trummar på takplåtarna. Ovädret gör att min grundtrygghet blir ännu starkare. Där ute stormar och regnar det men hemma hos mig värmer ljusen och jag myser under filten.
Men hur snabbt kan inte trygghet bytas mot motsatsen – otrygghet. Det erfar vi nu.
Och trygghet är ett ickerationellt begrepp. Varför känner jag mig tryggare i en bil än i ett flygplan trots att jag vet att det är betydligt säkrare att flyga än att köra bil? Varför känner jag mig tryggare en sen natt i Barcelona än i Malmö? Jag vet ju att brottsligheten i Barcelona – inklusive våldsamma personrån – är betydligt mer utbredd än i Malmö. Är det för att jag inte dagligen påminns om farorna i Barcelona, att jag helt enkelt inte vet att, och var, det finns anledning att känna otrygghet?
Jag är inte fatalist, jag tror inte att mitt öde är förutbestämt utan jag tror att jag i allra högsta grad kan påverka mitt liv. Genom att hålla mig på upplysta gator med mycket folk, absolut inte bli berusad sent om natten i fel kvarter i Barcelona, köra bil med förstånd och sans, flyga med etablerade flygbolag, inte springa på ishala trottoarer, vara uppmärksam på förändringar i mitt närhet, se mig om ordentligt innan jag går ut i trafiken i Bangkok och så vidare.
Självklart måste man ta risker men då ska det vara värt någonting. Då kan man leva med otryggheten ett litet tag. Nu tar jag dock inga risker och har köpt nya batterier till mina brandvarnare.
