Inför Eurovision Song Contest I kväll

1. Polen – 3

Magdalena Tul:" Jestem"

Passande nog inleds tävlingen med en klassiskt refrängtung schlager i powerwalktakt. Strippstångsryckig dansgolvsutfyllnad som mycket väl kan bli en gayfavorit. Klädsamt koreograferad, och framförd av en gräddig sångerska i vad som närmast liknar en knottrig kondom.

2. Norge – 2

Stella Mwangi: "Haba, Haba"

Av någon anledning tänker jag mig att det är precis så här kenyanska tuggummin smakar. Kanske också att det är precis så här länge de håller smaken – tre minuter. För årets norska multikultigulliga bidrag är inget annat än politiskt medvetet publikfrieri: Bongotrummor, armar i luften och en refräng som man (trots att den är skriven på swahili) kan utantill innan den ens hunnit halvvägs.

3. Albanien – 1

Aurela Grace:" Feel The Passion"

Ovanpå anmärkningsvärt tunga gitarriff sprattlar en missbildad powerballad. Sångerskans intensitet säger åtminstone mig så mycket. Men det som – får man väl anta, med tanke på titeln – ska låta passionerat blir bara skränigt. Ursäkta tantformuleringen.

4. Armenien – 0

Emmy: " Boom Boom"

Armenien, som sedan debuten 2006 har skickat en rad utmärkta bidrag, tävlar i år endast om att presentera den mest banala refrängen. Någonstans i Sverige sitter förmodligen Susanne Lanefelt och diggar, men med undantag för något enstaka holländskt dagisbarn är hon förhoppningsvis ensam. I skidskytte betyder "Boom" något dåligt.

5. Turkiet – 1

Yüksek Sadakat: " Live It Up"

En akrobatisk emoflicka instängd i en bur. Är det en passning till den svenska delegationen, månne? En utsträckt diplomatisk hand, som söker släta över den konflikt som blossade upp när riksdagen stämplade den gamla osmanska utrotningen av armenier som folkmord. Åh, just det: Turkarna har skickat ett rockband som passerade sitt bäst före-datum för ett decennium sedan. Frågor?

6. Serbien – 2

Nina:"C aroban"

Charmigt gammeldags schlagerdänga frontad av ett snedblonderat energiknippe till sångerska, uppbackad av tre färgglada karameller till körtjejer. Det här är vad en av mina närmsta väninnor kort och gott brukar kalla för "tantsväng." Och om Serbien gjort en inhemsk remake på årgångssitcomen "Golden Girls" ger jag mig fan på att "Caroban" hade varit signaturmelodi.

7. Ryssland – 2

Alexej Vorobjov: "Get You"

Jag måste ändå säga att jag tycker det är solidariskt av RedOne att skicka den sämre av sina schlaggprodukter till Moskva. Inte ens Lady Gaga hade kunnat göra "Get You" till en hit. Eric Saades tvålfagre antagonist Alexej Vorobjov (utrikes marknadsförd som Alex Sparrow, tihi) sjunger dessutom rätt risigt, och rör sig ännu risigare. Till final lär hans självlysande skor dock dansa fläckfria.

8. Schweiz – 2

Anna Rossinelli: " In Love For A While"

En trallvänlig och musikaliskt kompetent liten komposition uppbyggd av en rad olika stränginstrument. Dessvärre framförd i ett illa valt forum, vilket får symboliseras av att sångerskan dragit på sig något så malplacerat som en glittrande röd julklänning. Also: Schweiz har fyra officiella språk – varför, varför sjunger de på engelska?

9. Georgien – 0

Eldrine: " One More Day"

Såhär: Freestyles "Vill ha dig"-synthslinga i första versen, rap i andra, headbang i refrängen, gitarrister i långa svarta rockar, och på LED-skärmarna tegel inspirerat av invändiga kyrkfönster. Need I say more?

10. Finland – 4

Paradise Oskar: " Da Da Dam"

Först och främst: Det borde vara förbjudet att ta sig artistnamn som Paradise Oskar. Nåväl, Axel Ehnström (som han egentligen heter) sjunger med gullig engelsk accent en söt gitarrvisa om en naiv liten pojke som får för sig att rädda planeten som är i fara. Och även om det inte är uttalat så är det uppenbart att Ehnström riktar sin musikaliska kritik främst mot miljöförstöringen. Vackert så.

11. Malta – 1

Glen Vella: " One Life"

När Thomas G:son för första gången på åratal inte pallat skicka någon slaskdemo till Malta så ställer schlagerön upp med en artist som heter Glen. Now there's irony for ya. Glen Vella är även den bögigaste sångaren eurovisionen sett sedan bosniske Deen 2004.

Dessvärre är det enda intressanta med hans aerobicspass popkonsten på LED-skärmarna. Men malteserna brukar skänka oss sina tolvor, så vi gillar dem ändå.

12. San Marino – 3

Senit: " Stand By"

Några gitarrackord är direkt stulna från Anne Linnets "Tusind stykker", men de är få. San Marino återvänder efter två års bortavaro med en klassiskt snittad ballad, vilket för ovanlighetens skull är något av en raritet i årets upplaga. Det talar till bidragets fördel. Liksom Senit själv, som är en av tävlingens bästa sångerskor.

13. Kroatien – 2

Daria" Celebrate"

Tja, tävlingen vore ju inte sig själv utan en eurodiscodänga, komplett med urbota banal text och sjaskig ljussättning. Tyvärr dör feststämningen med den stelopererade koreografin och det förbannade DJ-båset i kulissen. Klädbytet under låtens sista skälvande sekunder gör emellertid numret en smula sevärt.

14. Island – 3

Sjonni' s Friends: "Coming Home"

"Coming Home" skulle egentligen ha framförts av Sigurjón Brink, men han avled tragiskt nog i ett slaganfall bara dagar före den isländska semifinalen. Därför gick sex av Sigurjóns vänner samman och bildade ett hyllningsband, som skulle förvalta låten. Det är inte konstigt att de vann.

Bidraget är en trevlig pubtrall kantad av söt stämsång och en för jäkla skön trumpet. Sceniskt lämnar Sjonni's Friends dock mycket övrigt att önska.

15. Ungern – 5

Kati Wolf: " What About My Dreams?"

Årets enda powerschlager är även årets i särklass starkaste låt. I allt från eggande intro till sensuell vers till dansgolvsstick till löpbandsrefräng är "What About My Dreams?" ett schlagermästerverk. Det enda jag önskar att man hade strukit är de tre felkoordinerade dansarna man lånat från Linda Bengtzings nummer anno 2009. För den här låten är SÅ mycket bättre än alla andra bidrag – inte bara i denna usla semifinal, utan i hela tävlingen. Magyarország, köszönöm!

16. Portugal 0

Homens Da Luta: "Luta É Alegria"

Portugal skickar ett skämtbidrag som en reaktion på den ekonomiska kris som drabbat landet brutalt. Och jag måste erkänna: Varje gång jag hör den här låten blir jag evigt tacksam för att Anders Borg så ofta förklarar att det är ordning och reda i de svenska statsfinanserna.

17. Litauen 2

Evelina Sasenko: " C'est Ma Vie"

Stackars lilla Evelina Sasenko är en alldeles, alldeles för duktig sångerska för den här kompositionen. Hennes röst är mogen musikalsvulstiga Barbra Streisand-epos av typen "Don't Rain On My Parade", men får nöja sig med en begränsande pianopekoral. Jag hoppas att Litauen går till final. Inte för låtens skull, men för Evelina Sasenkos.

18. Azerbajdzjan – 3

Ell/Nikki:" Running Scared"

För tredje året i rad ställer Azerbajdzjan upp med ett svensksignerat bidrag, och för tredje året i rad parkerar de i tävlingens toppskikt. Fingertoppskänsligt radioskval i midtempo inramat av kvällens känsligaste koreografi. Att duettparet sedan har ännu svalare personkemi än danskarna hade ifjor, och att de frekventa falsettpartierna ljuder smärtsamt falskt, är helt enkelt sådant man får stå ut med.

19. Grekland – 1

Loucas Yiorkas feat. Stereo Mike" "Watch My Dance"

Titeln kommer från versen, som helt och hållet ägs av Stereo Mike. En precis så vedervärdig rappare som artistnamnet antyder. Och ja, han är naturligtvis omringad av ett gäng breakdansare.

Refrängen (som är både pampig och väldigt grekisk) är på ett annat språk och hör till en helt annan låt. Vilken vet jag inte, men jag önskar att Grekland hade skickat den istället.