Högskolekurs blev konsert
Bland studenterna i övrigt märktes även deltagare från Tyskland och Spanien. Malmö musikhögskola och Musik i Syd stod som arrangörer och som lärare medverkade professorerna Terje Moe Hansen från Norge, Henrik Frendin och Mats Rondin från Sverige. Mest aktiv av alla under hela konserten var emellertid Erik Karlberg som pålitlig ackompanjatör vid flygeln. Tre violinster, två violaspelare och två cellister framträdde med utsökta tolkningar av både välkänd och mera sällan spelad musik.
Med uttrycksfullt lugn spelade först Minyoung Park från Korea ett adagio ur en solosonat i g-moll av J.S. Bach. På sin viola framförde Hannele Tavi från Finland sedan den första av Robert Schumanns Märchen- erzählungenoch i samspelet med pianisten uppstod verkligen en förtätad sagostämning. Nummer tre av dessa utpräglat begåvade musikstudenter, Maria Winiarski från Stockholm, verkar också vara väl ägnad för musikeryrket. Hon gestaltade första satsen av Beethovens berömda a-moll-sonat med inlevelsefullt och dramatiskt utspel. Master-kursen var även öppen för etablerade musiker. Till den kategorin hörde Annette Helmers, som till vardags spelar cello i Malmö symfoniorkester.
Hon hade valt att spela musik av engelsmannen Frank Bridge (1879- 1941), som nog mest är känd som kompositionslärare till Benjamin Britten. Hans musik låter sig inte så lätt klassificeras och har kanske därför blivit orättvist försummad, men med första satsen av hans djupt originella cellosonat blev man angenämt påmind om hans genialitet. Att både Anette Helmers och Erik Karlberg uppnådde både djup och bredd i greppet om detta verk stod klart i deras tolkning. En sångbar uttrycksfullhet präglade cellistens spel.
Efter paus följde ytterligare ett exempel av cellorepertoarens stora utmaningar: första satsen av Dimitrij Sjostakovitjs enda cellosonat, tillägnad vännen Mstislav Rostropovitj. En ung norska, Tove Erikstad stod för den krävande prestationen och gav själfullt röst åt sitt instrument i denna omskakande komposition. Av den rumänske mästarviolinisten George Enescu (1881-1955) spelade sedan norrmannen Bendik Goldstein med bravur ett konsertstycke för altfiol och imponerade starkt med sina skönt klingande dubbelgrepp. Att en solo-caprice av mästarvirtuosen Paganini även låter bra på en altfiol fick Bendik Goldstein också bevisa.
Slutligen framträdde konsertens yngsta artist; Siri Einen, som just ska påbörja sina högskolestudier i Oslo. Med Camille Saint-Saints? välkända Rondo Capricciosovisade hon att hon redan nu suveränt behärskar många av violinspelets svåra konstgrepp.
Med sitt utantillspel uppnådde hon också en optimal publikkontakt. Bakom dessa begåvade ungdomars lysande prestationer anar man dock många goda och inspirerande pedagogers hängivna arbete samt inte minst deras elevers ihärdiga övande.
