Hatten av för G:son
Och jodå, även jag fattar att ”Sean Den Förste Banan” är satir. I teorin. Men all satir riskerar att förvandlas till uppvigling om den inte är tillräckligt intelligent skriven, och ”Sean Den Förste Banan” är inte någon intelligent komposition. Det är en osmaklig stereotypstapel som parats med en trallvänlig refräng. Att barn faller pladask för ”Sean Den Förste Banan” är inte konstigt, att vuxna gör det är uppriktigt sorgligt.
Någon twittrare drog en ganska träffande parallell mellan Sina Samadi (han heter alltså inte Sean Banan på riktigt, om någon nu fått för sig det) och Sacha Baron Cohen. En på inga vis obegåvad skådespelare som tyvärr skriver förfärliga filmmanus. Sina Samadi är en duktig dansare och verkar dessutom riktigt trevlig. Han har bara skapat en djupt osympatisk karaktär. Det är synd.
Nåväl. Nog om det. Det var ju faktiskt Thorsten Flinck som gick vidare, och det gjorde mig glad på riktigt. För trots att han tappade texten första gången och sjöng i otakt andra gången var Thorsten Flinck bäst på scen i Nyköping på lördagskvällen. Utan konkurrens. Och en melodifestivalfinal med BÅDE Björn Ranelid och Thorsten Flinck i startlistan kan bara bli bra teve.
Hatten av också till Thomas G:son, som verkligen visat upp hela sitt breda register i år. Han har skrivit såväl Loreens ”Euphoria” som Thorsten Flincks ”Jag reser mig igen” och Dynaztys ”Land of Broken Dreams”. Det är faktiskt imponerande.
En schlagerveteran som däremot borde ha gjort sin sista festival nu är Andreas Johnson. Eller? Att dissas till förmån för det musikaliska hån som Timoteijs ”Stormande hav” faktiskt är torde liksom vara sista spiken i förnedringskistan. Samtidigt har Sveriges skickligaste låttjuv egentligen inte någon karriär kvar utanför schlagerbubblan. Jag blir inte förvånad om han och Peter Kvint sitter i greenroom igen om två år. Kanske tre.
För övrigt: Rockabillyn verkar vara här för att stanna, det får tydligen fortfarande bara plats ett rockbidrag i finalen, gruppen Youngblood existerar nog inte så länge till, och Melodifestivalen behöver en ny manusförfattare. Förlåt, Edward af Sillén.
Och du som höll upp skylten ”Thorsten som kulturminister” – snälla, säg att vi ses i Globen på lördag!
