Glimten i ögat på klassisk mark
Det är inte första gången som den tre medlemmar stora teatergruppen från Göteborg tar sig an ”Romeo & Julia”. Och när de på fredag intar Kulturhuset med den klassiska föreställningen känns det nästan som hemmaplan.
– Vi har kommit till Kulturhuset ända sedan starten 2005, nästan två gånger om året. Man kommer så nära publiken i Trelleborg och det brukar bli väldigt bra, säger Lasse Beischer, en av medlemmarna i 123 Schtunk.
Skratt och sorg
Teatergruppens förra turné med Romeo & Julia drog fulla hus i både Sverige och Finland och på allmän begäran gör de nu om turnén. Klassikern är som klippt och skuren för 123 Schtunk.
– Eftersom vi är clowner så passar det vårt spelsätt att spela tragedier. Det blir väldigt mycket skratt och väldigt mycket sorg.
Nytt för den här gången är den egenskrivna musiken som Dick Karlsson, som anslöt till gruppen 2012, har komponerat.
Annars är det som det brukar vara på 123 Schtunks föreställningar: som publik bör man förvänta sig det oväntade och vara beredd på att spela en aktiv roll.
– Vi jobbar med publikkontakt och improvisation. Det som är på tapeten just där vi befinner oss kommer ofta med på scenen, och sen får vi se vem som sitter längst fram, säger Lasse Beischer och skrattar.
123 Schtunk är inte rädda för sin publik. De samtalar, skämtar och ifrågasätter. Det är ett tillvägagångssätt som Lasse Beischer tror att all teater hade mått bra av. Mer ”här och nu”, som han uttrycker det.
– Klassiker kan kännas lite tunga och mossiga men med hjälp av improvisation kan vi tillföra en spegel av vår tid. Oftast blir det också roligare att ta till sig.
Måste ha regler
Men även en clown måste givetvis ha vissa regler att förhålla sig till när det är ”Romeo & Julia” som står på spel.
– Ibland måste vi säga ”nu får vi skärpa oss”, Shakespeare får ju inte spinna runt i sin egen grav. Vägen fram är snårig och mycket oväntat kan hända, men sen kan det förstås inte sluta lyckligt. Någon jävla ordning måste det vara.
