Från hobbyrummet till countryns hjärta
Det var ett framträdande på en bluegrassfestival i Torsåker 2005 som verkligen knuffade igång Abalone Dots. Eller inte själva framträdandet. Utan en dokumentär om festivalen, som spelades in av SVT. Frun till en talangscout på Sony BMG råkade se Västerviktjejernas uppträdande på tv. Hon tipsade sin man, som tog kontakt med bandet. Då hade medlemmarna i Abalone Dots redan börjat sprida ut sig över landet, för att påbörja olika utbildningar.
- Vi var så utspridda då, så vi hade börjat snacka om att mest plocka upp bandet på somrarna, och lägga det på den nivån. Lite hobbyband, sådär. Så det var nog på väg att rinna ut i sanden, säger Elin Mörk, sångerska och violinist i bandet.
Men de mötte talangscouten, stämde instrumenten och bjöd på några låtar på en trädgårdsfest i Hultsfred. Låtarna övertygade, och snart var kontraktet i hamn.
Nästa steg blev att samla ihop sig igen. Så de fyra tjejerna flyttade ihop i en villa på Värmdö och började jobba med sin musik mer intensivt.
Nu, två plattor senare, är tjejerna på väg att flytta isär igen. Men enligt Elin Mörk var det väldigt stärkande för bandet att leva ihop ett tag.
- Nu umgås vi så mycket, att det nog bara är positivt att vi splittrar upp oss lite och träffas när vi vill, inte för att vi måste. Men det var när vi bodde ihop som bandet verkligen svetsades samman.
För en månad sedan, i samband med släppet av andra plattan Traveler, fick Abalone Dots chansen att bjuda på lite av sin mjuka, fyrstämmiga bluegrass på Allsång på Skansen. En av karriärens största höjdpunkter, enligt Elin Mörk.
- Det kändes otroligt roligt att stå på Skansen. Det var inte alls så nervöst som man skulle kunna tro. Men det beror mycket på att vi är fyravänner som stöttar varandra. Att vi är trygga i bandet och trygga tillsammans. Hade någon av oss stått där ensam hade det varit en mardröm.
En annan höjdpunkt, som var betydligt nervigare, var när bandet gjorde en showcase-spelning i Nashville, countryns hjärta, i våras.
- Det var helt fullt med amerikanskt branschfolk. Då kände vi verkligen hur mycket som stod på spel. Hur mycket som hängde på denna enda spelningen. Det var nervöst.
Men tjejerna pallade trycket.
- Det var väldigt, väldigt positivt. Jag trodde aldrig att vi skulle få så positivt gensvar. Så det är absolut en process som har börjat där borta. Sen får vi se vart den leder, säger Elin.
Att duktiga bluegrassmusiker knappast är någon bristvara i USA avskräcker inte Abalone Dots.
- Det är inte en så mättad marknad, om man gör det... ja, som vi gör det. Vi spelar ju bluegrass, men vi kan ju inte spela bluegrass på samma sätt som amerikanska musiker som växt upp med det. Vi är ändå svenskar, och har lärt oss musiken på något svenskt vis. Då blir det också en lite annan variant. De skillnaderna märks nog ännu mer i staterna än här hemma.
Elin berättar också att det finns planer på att satsa mer i USA. Men först är siktet inställt på Sverige.
- Nästa steg är att ta sig igenom den mörka hösten. Jag tror att vi kommer att vara ute och spela ganska mycket i Sverige i höst. Vi behöver något sånt för att pigga upp oss under den gråaste årstiden. Kanske gör vi en sväng i Europa också.
Men innan det är dags att sjösätta höstens planer, så kommer tjejerna till Trelleborg. På fredag spelar de på Rådhusscenen på Palmfestivalen.
