Annons
Nyheter

Författare skapar nya verkligheter

Författare är inte ingenjörer, men likväl kan de skapa fantasifyllda verkligheter med sina berättelser, verkligheter som snart kan bli vår vardag. Kultursidans nye krönikör Olle Svalander funderar kring romanens kraft.
Nyheter • Publicerad 5 februari 2014
Olle Svalander, författare och ny krönikör på kultursidan.Foto: Foto: Tomas Nyberg

Är du en av dem som säger att romaner är ointressanta eftersom de inte är på riktigt, inte har hänt i verkligheten?

I så fall har jag nåt jag vill säga till dig.

Annons

Men först nåt annat.

I år är det trettio år sen ”Neuromancer” kom ut. William Gibsons debutroman är inget litterärt storverk. Men denna ganska röriga roman har ändå haft ett enormt inflytande. Det var nämligen den som gjorde cyberspace till ett begrepp.

Gibsons huvudperson pluggar in sig i ett gigantiskt datornätverk och i cyberspace rör han sig sen i en parallell verklighet. Han talar med datorprogram i form av människor, han slåss, han begår brott och gör affärer.

Boken kom alltså 1984. Troligen öppnade du inte ditt första e-mail förrän tio år senare. Och om någon sagt att du om trettio år skulle ägna timmar var dag åt en datorskärm, att du skulle göra affärer, arbeta, handla kläder, betala räkningar, se på film, prata, ha videosamtal och kanske begå brott på en liten datorskärm skulle du kallat det för science fiction.

Just det. Så kallas genren.

William Gibson var ingen ingenjör. Jag tror inte ens att han hade en dator. Han fantiserade, hittade på, skapade. Som man gör när man skriver. Men de som utvecklade internet hade läst Gibson och de försökte göra hans fantasier till verklighet. Både tekniskt och socialt.

”Neuromancer” är cyberpunk. High tech and low life. Huvudpersonen är en smart konsollcowboy, en hacker, som knarkar och stjäl och använder cyberspace för att kringgå lagen. Han bryter sig in i andra datorer, planterar virusprogram och försöker hanka sig fram i sina olika världar.

Han är själva sinnebilden för en ung datahackande fildelare. Frågan är om internetkulturen sett ut som den gör utan dess fiktiva föregångare.

Hallå. Stopp ett tag nu? Så viktig är väl inte Gibson? Han uppfann liksom inte internet.

Nej, man ska inte överdriva hans betydelse. Han låg rätt i tiden. Hackers, tv- och datorspel utvecklades snabbt på 80-talet. Internet skulle ha uppstått ändå. Grunden fanns redan. Men skulle det sett ut precis som det gör? Skulle det haft samma känsla och kultur? Gibson skapade inte uttrycket ”Information want´s to be free.” (=information vill vara fri/gratis) men han inspirerade en kultur som tog det som sitt motto.

Annons

Ingenjörer bygger teknik. De skapar inte nya frisyrer och klädstilar. (I alla fall inga som blir populära.) De skapar inte nya världar, nya attityder eller karaktärer. Sånt gör författare. De skapar. Det är det som är stor fiktion: att med ord skapa världar så verkliga i människors sinnen att de börjar forma verkligheten efter fiktionen.

Lägg märke till att det inte var en faktabok han skrev. Det var ingen debattbok. Det var en saga. En roman.

Så, till dig som undrar varför du ska läsa saker som inte är verkliga: De är verkliga. De har kanske bara inte hänt än.

INTERNAL INTERNAL
Olle Svalander
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons