Finns det bibliska sanningar

Ny bok. Efter vaktmästarens oväntade frånfälle - och här kan man verkligen tala om frånfälle då han avled genom ett fall från kyrkans tak - finner hans brorsson tapetrullarna i ett gammalt slitet träskrin, inte olikt forna tiders relikskrin. Baksidorna av de åldrade tapeterna är fullklottrade med anteckningar, likt myrskrift med darrande piktur letar sig de långa raderna över tapeterna. De innehåller reflektioner, iakttagelser, kritik och funderingar kring teologiska problem.

Tonen är oftaödmjuk, om än starkt ifrågasättande. Det är uppenbart att den gode kyrkvaktmästaren inte var en vän av stelnade dogmer och alltför verklighetsfrämmande teoretiska antagande som skolastiker och andra sentida teologer gjort i Guds och olika kyrkors namn.

Texterna, pietetsfullt tolkade och renskrivna av brorssonen, är ofta avfattade i en opretentiös och inbjudande dialogform. Ibland beledsagas anteckningarna av små vackra blyertsteckningar som kan föra tankarna till William Blake. Farbroderns annars så märkbara darrhänthet, som ofta gör hans texter svårtydda och aningen dunkla, tycks då märkligt nog ha stillnat. Teckningarna är gjorda med säker och stadig hand.

Självfallet heter bokenKyrkvaktmästarens hemliga anteckningaroch är utgiven av Bent-Inge Garay. Under sina efterforskningar får Garay bland annat reda på att hans farbror tycktes leva alltmer i sin egen värld. Församlingsprästen Greger, plågad av att tvingas stå och predika inför en så gott som tom kyrka varje söndag, berättar hur vaktmästaren liksom kunde försvinna in i sig själv mitt under ett samtal, som om han helt enkelt befann sig i en annan värld, en främmande verklighet. Ännu ett märkligt förhållande är de nattliga samtal han förde i telefonkiosken, belägen alldeles i närheten av kyrkan. Ingen vet vem han talade med.

De problem som diskuteras i boken tillhör den västerländska mångsekelgamla traditionen som utifrån förnuftets prövande granskning har ifrågasatt - och oftare: försökt bevisa - Bibelns sanningar. Hur ser egentligen bevisen för Guds existens ut? Hur är det möjligt att en god Gud tillåter all världslig ondska? Hur ska man förklara det oerhörda mänskliga lidandet? Och samtidigt kunna förena en så skändlig och grym verklighet med en Gud som enbart vill det goda?

I Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningaråterkommer ofta två personer, Melker och Thomas. Melker är skeptikern, den som ifrågasätter och kritiserar, som vägrar acceptera de teologiska sanningarna utan prövning och diskussion. Alltmedan Melker på det hela taget vilar tryggt i sin tro.

Teodicéproblemet, Anselm av Canterburys ontologiska gudsbevis, arvsynden - ämnena som tas upp är många. Bent-Inge Garay har skrivit en ytterst sympatisk bok, som dessutom, trots det otvivelaktiga allvaret, vågar vara humoristisk. Det är en tvivlares tankar, men samtidigt finns där ändå - på trots - en okuvad längtan efter att kunna tro.

På många sättframstår Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningarsom ett uttryck för en sekulariserad tids förtvivlan, kanske rentav en reflekterande desperation. Vad står vi människor utan Gud? Vad sker med moralen - med gott och ont - i en värld utan en högre och dömande makt? Hade Dostojevskij rätt när han hävdade att utan Gud är allt tillåtet? Samtidigt finns där det filosofiska tvivlet, ett tvivel som till sin hållning påminner en hel del om den - vad ska jag säga? - filosofiska naivitet som Ingemar Hedenius med sådan framgång odlade för att tvinga in tvärsäkra teologer i tvivlets trånga hörn.