En hypermodern opera
När Folkoperan i Stockholm sätter upp "Fedra" – skriven i början av 1700-talet - är det allt annat än en kostymtung barockuppsättning. På braskande löpsedlar i samma grälla stil som Se&Hör och Hänt extra, gör man reklam för föreställningen. Det grekiska drama som kompositören Jean-Philippe Rameau grundade sin opera på, har förlagts till nutid, och handlar om ekonomisk brottslighet, korruption och skandaler.
– De här gamla grekiska dramerna är ju eviga. Och man bevisar deras evighet genom att förankra dem i vår tid. Det här är skrivet för över 2000 år sedan, och ändå är det en väldigt aktuell problematik. Man skulle ju kunna göra en väldigt tidstrogen barockuppsättning, men då är frågan om man utvinner samma engagemang och förståelse för berättelsen hos publiken, säger Claes Fellbom, som regisserar "Fedra".
Trots att det, som sagt, är en drygt 2000-årig text som framförs, har den tydliga bäringar med dagens Sverige, menar Claes Fellbom.
– Det här stycket handlar mycket om moral och samvete. Om man tjänar en miljon i månaden och börjar försöka tillskansa sig mer genom sin maktposition, så får man börja ifrågasätta hur pass högt moralen står.
Kan man se "Fedra" som en känga mot myglande fackpampar och Skandiachefer?
– Nja, vi sysslar inte med kängor. Men det handlar om det fenomenet, det gör det.
– Jag skulle vilja säga att det handlar om passion och korruption om man ska uttrycka det väldigt kort. Passion är ju det första; Fedra dör ju för sin passion. Och korruptionen står hennes man för.
"Fedra" utmärker sig inte bara genom att den satts i modern tid. Även scenografin är av ett mycket modernt snitt. I samarbete med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, har man skapat en scenografi som inte liknar den man normalt ser på operascener. Runt hela salongen sitter projektionsdukar. Fasta och rörliga kameror projicerar bilder runt om hela salongen.
– Tekniken ska bygga scenografin i publikens fantasi. Om vi till exempel låter en scen utspelas i ett kök, så visar vi inte upp ett kök på väggarna. Utan vi visar saker som antyder kök, i en upphöjd form. Vi bygger ett kök i publikens fantasi. Bilderna aktiverar publiken, säger Claes Fellbom.
En knapp månad efter att Folkoperan har premiär på "Fedra", sätter Riksteatern upp pjäsen med samma namn, skriven av Jean Racine.
Varför så mycket "Fedra" i vår?
– Vinden blåser bara så. Vi gjorde en film om "Carmen" på Folkoperan för länge sedan, och mitt under inspelningen fick vi reda på att just då spelades det in fem olika filmer om "Carmen" i världen. Det är vinden som blåser, och vi är alla känsliga för den vinden, säger Claes Fellbom. (TT Spektra)
Kalle Dixelius
Fedra
Det grekiska dramat om Fedra skrevs av Euripides, cirka 428 f Kr. Hans drama hette dock "Hippolytos". På 1600-talet bearbetade den franske dramatikern Jean Racine det klassiska dramat till en pjäs, som blev en klassiker. 1733 gjorde Jean-Philippe Rameau en opera av pjäsen, och det är den operan som sätts upp på Folkoperan.
"Fedra" hade premiär i lördags och spelas till och med den 10 april på Folkoperan i Stockholm.
