En holländare som flyger högt

Det vita triangelformade scenrummet som skapats av Johannes Schütz och Bettina Bender blir en sinnrik plattform för äventyren som gestaltas när Holländaren, denna sorgset svartklädda vålnad, seglar i det skelettliknande fartyget över de sju haven. Skeppet svävar effektfullt cirka en meter över golvet. Raffinerat blir det när fartyget och den melankoliske Holländaren badar i ett marinblått skimmer, med hjälp av projektioner mot de vita väggarna. Gabriele Fontana som Senta och Ronnie Johansen som Holländaren."Gabriele Fontana som Senta och Ronnie Johansen som Holländaren. Orden om Guds straff ekar oupphörligen i denna ödesmättade opera. Holländaren blir endast fri från förbannelsen att ständigt segla om han hittar en trogen hustru som kan leva med honom intill döden. Han ser Senta som sin räddning. Hennes far, Daland, vill gifta bort dottern till Holländaren. Den guld och rikedom som Holländaren lovar i ren byteshandel får Dalands ögon att tindra och genast lova bort sin dotter. Basbarytonen Ronnie Johansson, som sjunger Holländaren, greppar sitt framförande med stor och närmast stoisk känsla. Sentas ballad blir en av de stora behållningarna Gabriele Fontana axlar virtuost sin roll som den ömkliga Senta, precis som Kaludi Kaludow som gör Erik. Kaludows röst bär honom dock inte ända fram under några partier. Framställningen blir ganska diffus i några avseenden, eftersom rösten känns långtifrån klar och istället en smula matt. Malmö musikteaters herrkör."Malmö musikteaters herrkör. Suggestivt skildrat och omskakande blir det när Senta grips av panik. Fontana förmår inskärpa flickans vacklan mellan uppgivenhet och förtvivlan. Slitningarna blir än mer påtagliga då Holländaren och Erik försöker erövra henne på en och samma gång. Rivaliteten drar ned henne i ett känslomässigt kaos som framställs med en övertygande kraft. Lena Hansson som Mary och Malmö Musikteaters Damkör."Lena Hansson som Mary och Malmö Musikteaters Damkör. Det är inte utan att jag kan utläsa en koppling mellan operans 1800-tals atmosfär och vår egen tid. Diskussionerna om giftermål som avgörs av föräldrar har blivit en het fråga efter det nyligen inträffade mordet på Fadime. Det görs dock inga uttalade tolkningar av denna debatt om tvångsgiftermål. Men det blir ändå så kristallklart med tanke på att operans kärna är just en flickas klyvnad och splittring som uppstår när fadern avgör vem hon ska gifta sig med. I det sammanhanget vill man gärna tolka den jättelika armen som bär upp spökskeppet som en galge. Gabriele Fontana som Senta och Ronnie Johansen som Holländaren."Gabriele Fontana som Senta och Ronnie Johansen som Holländaren. Symbolspråket blir dessutom tydligt med tanke på Holländarens svarta skrud. Denna markör blir förstärkt när Senta tar på sig en svart klänning i det ögonblick hon gifter sig. Kanske kan det förefalla schablonartat, men Holländaren framstår i flera sekvenser som bödel, medan Senta är hans offer. Tankeväckande är att Senta aldrig stiger upp mot himlen tillsammans med Holländaren efter det att hon i förtvivlan kastat sig ut i havet i Malmö-uppsättningen. Enligt originaltexten dränker hon sig sedan hon blivit försmådd av Holländaren. Slutet på uppsättningen visar hur hon segnar hon ned på scengolvet, varpå ridån går ned. Matrossångerna blir lekfulla i all sin burleska framtoning. De vitklädda kvinnorna bildar med sina timida rörelser en kontrast till truppen av råbarkade sjömän, vilket ger föreställningen en framåtrörelse. Att se den här uppsättningen kan knappast leda till någon besvikelse. Tvärtom ger den med sin energi en djup tillfredsställelse. Jag tror i min stilla enfald att Wagner blickar ned från sin himmel och fullkomligt njuter av denna förtätade föreställning.. Johan Persson