En halv publik från given succé
Romeo och Julia
Av:William Shakespeare
Regi och bearbetning:Josefin Andersson, Lasse Beischer och Johan Friberg
Scenografi, ljus och kostym:Studio Oscuro
Masker:Etienne Champion
På scen:Lasse Beischer, Johan Friberg och Jenny Nilsson
Produktion:123Schtunk
Ystads Teater, 15 november
Grand, Simrishamn, 16 november
Kulturhuset, Trelleborg, 17 november
Den märkliga teater- och clowngruppen 123Schtunk våldför sig på Shakespeares verk med stor kärlek och ömsinthet men emellanåt också med våldsam brutalitet. Den egentligen enkla ramhandlingen i Romeo och Julia finns där hela tiden som en mer eller mindre starkt lysande röd tråd men den hindrar aldrig gruppen från att göra rejäla avvikelser och långa strövtåg i improvisationens och de snabba infallens värld.
Shakespeares förlaga känns ofta som enbart en anledning för de galna clownerna att ösa på och härja runt med både sig själva, texten och inte minst publiken. Man använder alla förkommande knep och manér och de gör pantomim, genomtänkta överspel, de använder masker och lösnäsor, de rör sig obesvärat mellan de olika rollerna genom att använda högst olika röster och det är både slapstick, slå-i-dörrarna-komedi och en hel del ståuppkomik. Som sagt; allt inom genren. På en gång. Utan skyddsnät och med en oförtröttlig energi och ett enastående självförtroende i de många mer eller mindre improviserade stunderna.
123Schtunk flörtar ohämmat med publiken. Det finns ingenting de inte kan tänka sig att göra för att fånga vår uppmärksamhet och publiken är väldigt närvarande i föreställningen. De är inte alltid särskilt snälla – i onsdags utnämndes en i publiken till "Mördar-Peter" eftersom han hade en pytteliten fickkniv med sig som ensemblen fick låna. Och minsta hostning eller avvikande skrattsalva häcklas omgående och vi fick våra fiskar varma mest hela tiden i Ystad i onsdags kväll.
Det är inte att rekommendera att komma för sent till föreställningen, då blir man garanterat en av kvällens huvudpersoner och kan räkna med en hel del kommentarer, likaså varnas nervklena personer från att sitta på de första bänkraderna.
Det här är med andra ord jäkligt kul och otroligt uppsluppet. De tre på scen är skickliga och betydligt mer välrepeterade än vad de vill få oss att tro och deras lyhördhet och påpasslighet i spelet på publiken är enastående.
Dock blev det inte riktigt hundraprocent i onsdags i Ystad. Skälet är helt enkelt att det var för få människor i salongen. Även om vi var en entusiastisk publik, som snällt ställde upp, räckte det inte riktigt till för att driva upp gruppens inspiration till den takhöjd som Schtunk är mäktig.
Det är förstås problemet när man spelar så hårt på publiken som Schtunk gör – fullsatt salong och succén är given, halvbesatt, ja då blir det en arbetsseger.
I kväll spelar Schtunk i Trelleborg. Missade ni dem i Ystad och Simrishamn så gör er besväret och åk västerut. Vi behöver galenskapen och skrattet i höstmörkret.
Robert Dahlström