Dödsstraff kan vara bra, ibland
I en av fjorårets bästa svenska kriminalromaner, Edward Finnegans upprättelse av Anders Roslund & Börge Hellström, förs en diskussion om rättsskipning och dödsstraff. En i Sverige bosatt amerikan (fast passet är kanadensiskt) hamnar i slagsmål och grips av polisen. Något märkligt upptäcks: den person, som han påstår sig vara, existerar inte. Han är död. Men vem är det då som polisen har i cellen?
Identiteten avslöjas. Mannen har dömts till döden ien amerikansk domstol. Ska eller ska inte den svenska regeringen lämna ut honom till USA?
När jag läste Edward Finnegans upprättelse gick tankarna till den förra svenska regeringens utlämning av ett par egyptier till hemlandet, där de riskerade att bli torterade. Sadam Husseins avrättning genom hängning aktualiserade romanens diskussion om dödsstraff.
USA invaderade Irak. Utan amerikanska trupper hade inte Saddam Hussein avsatts och tillfångatagits, rättegången kunde inte ha genomförts. Dessutom flögs Sadam Hussein till avrättningen med en amerikansk militärhelikopter.
Dödsstraff ingår i USA:s syn på rättsskipning. Nu har också USA:s allierade iIrakkriget, Storbritannien och Danmark, (åter)infört dödsstraffet – inte innanför men utanför sina landsgränser. Danmark vägrade tidigare, på grund av risken för dödsstraff, att lämna ut irakiska fångar till landets myndigheter. Storbritannien har deklarerat att man "iprincip" är emot dödsstraff.
Saddam Hussein blev undantaget som bekräftar regeln. Dödsstraff kan vara rätt, om personen är tillräckligt hatad och hemsk och om avrättningen sker tillräckligt långt bort.
Erkki Tuomioja, utrikesminister i Finland (EU:s förra ordförandeland) meddelade att EU är konsekvent emot dödsstraff. Angela Merkel, förbundskansler iTyskland (nytt ordförandeland) tänkte däremot, "i en stund som denna", på Saddam Husseins alla offer.
Ska inte en politiker alltid ha dem i tankarna, offren för krig och diktatorer, i Irak och överallt på jorden? Ijust denna stund borde hon väl ha tänkt på att hon bevittnade en avrättning utan att försöka stoppa den. Vad anser EU om dödsstraff? Egentligen. Varför krävde inte EU att Saddam Hussein ställdes inför Folkrättsdomstolen i Haag? Vilka dikatorer, krigsförbrytare och massmördare ska kunna dömas till döden?
Det är bland annat därför jag läser deckare – för att konfronteras med död och dödande, så att jag inte glömmer att den som dödar mördaren också blir en mördare. Hämnd kan aldrig vara grunden för ett rättssamhälle. Ju värre mördare, desto mer sätts vår humanitet på prov. Dödsstraffet avlivar samtidigt humanismen och allt vi kallar kultur.
Antikrigsmusik:
Neil Young: Living With War (Warner) Hårdare och bättre ändå i den nya, avskalade versionen.
Butch Hancock: War and Peace (Two Roads). Ännu en amerikansk countryfolkrocksångare blir ilsken.
Bob Dylan: The Freewheelin'… (Sony) Sången Masters Of War från 1963 är tyvärr evigt aktuell.
Bengt Erikssonletar efter det goda nya året…
bengt@mediaimorronidag.se