Dahlström funderar och flanerar/Torsdag

I går var jag ute på en riktig långresa norrut. Självklart hade jag både snöskorna och lapphundarna med mig. Och långkalsingar, dunjacka och pälsmössa. Men det hade nog varit mer lämpligt med sjöstövlar, sydväst och regnställ. För det var ju väldigt vad de hade mycket vatten där uppe i Kristianstad. Mitt förhållande till Kristianstad är lite märkligt. Jag känner flera synnerligen trevliga människor som kommer från staden, jag har passerat den några hundra gånger på väg till eller från Blekinge och en gång har jag varit där på jazzfestival. Men jag känner inget för Kristianstad. I går flanerade jag en stund i centrala stan och det är ju både fint och trevligt med massor av butiker och snygga hus och så. Men det är precis som om staden inte riktigt kan bestämma sig för vad den är. Den har ju helt klart storstadsambitioner (kallas den inte för "Lilla London"?) och lider nog en aning av hybris, det vill säga mer självförtroende än vad det finns täckning för. Men samtidigt är Kristianstad väldigt präglad av den omgivande skånska landsbygden. Det är lite "lantmannakeps" över det hela, om man nu får vara lite elak. Och det vågar man ju eftersom det knappast är någon i Kristianstad som läser detta. Fast man har ett mycket fint konstmuseum och en utmärkt lokaltidning som vi på Allehanda numera blivit släkt med. Och själva den centrala stadsplaneringen med de berömda boulevarderna är förstås imponerande. På hemvägen tog jag svängen om Åsum och Åhus för att få lite variation och för att titta efter vårfåglar runt Helge å. Där har nordskåningarna något både ovanligt och storslaget, hela vatten systemet kring Hammarsjön är fantastiskt! Och nu efter allt regnande är hela trakten en enda stor översvämmad våtmark. På vägen mellan Åsum och Åhus njöt jag av en stor flock sångsvanar som poserade som om de visste hur vackra de är. Och strax intill gick två tofsvipor! De kan mycket väl vara nyanlända från kontinenten men kan förstås också ha övervintrat. Fast i det härliga solskenet doftade markerna aningen av vår och hittade man bara lite lä så var det riktigt gott. Klart tofsviporna är ett vårtecken. Nej, Kristianstad stad utövar ingen större lockelse på mig. Det största felet är nog att den ligger så långt norrut. Man har inte riktigt den där kontinentala attityden som vi här nere i djupaste södern blivit så välkända för. Vem snackade om hybris...? Som vanligt! Kåsören Robert Dahlström."Kåsören Robert Dahlström. Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se