Dahlström funderar och flanerar/torsdag

En ryggsäck är en fruktansvärd motståndare. Redan i dörren, med den provpackade säcken på ryggen, fick den mig nästan på fall. Jag skulle blott vända mig om för att släcka ljuset i hallen då den lömskt attackerade. Min tvärvändning i dörrhålet i sista sekunden fick som resultat att säcken slog i dörrkarmen och jag dråsade in bland kläderna i hallen. Men jag stod fortfarande upp med hjälp av en regnkappa från Möllefesten i Malmö förra våren. Värre blev det nere på gården. Jag har min cykel i ett cykelställ med ett lågt tak. På den korta vägen ner hann jag glömma hur försåtlig säcken är är. Alltså störtade jag som vanligt in under taket till cykelstället för att släppa ut min cykel och slog med stor kraft ryggsäcken i kanten på taket. Denna gång drattade jag på ändan. Mycket på grund av ovanan vid den förändrade tyngdpunkten som ju ligger en bra bit längre bak med en fullpackad ryggsäck. Där låg jag bokstavligt talat som en sköldpadda på rygg och sprattlade. Det är inte helt lätt att ta sig upp med några extra kilon på ryggen. En trevlig man från kinarestaurangen i mitt hus passerade och hälsade som vanligt både vänligt och glatt. Han verkade inte alls förvånad över att jag låg och vred mig på gården. En del har nog sett allt. Jag brukar grensla min cykel genom att sätta foten på den vänstra trampan och svinga mig upp - ungefär lika graciöst som John Wayne tog sig upp på sina hästar i de senare av hans filmer... Även i den situationen spelade vanans makt sin roll. Men en packad säck på ryggen blir den levande kraften helt annorlunda och min kropp fortsatte som en pendel över cykeln och ner på andra sidan. Denna gång lyckades jag dock stå kvar på fötterna. I nästa försök kröp jag upp på cykeln noga balanserande säcken. Men väl uppe på hojen och med lite fart var det riktigt bekvämt och trevligt. Fast nu ska jag förstås inte ut på någon cykelsemester. Men jag funderar ändå på att ta ryggsäcken. Om inte annat för att se hur säkerhetspersonalen på flygplatsen ska klara av alla fack, blixtlås och remmar. Till sist ännu en kvinnostory. Tre skrämmande saker med kvinnor: 1 De producerar mjölk utan att äta gräs. 2 De blöder en vecka i månaden utan att dö. 3 De får en man att komma utan att ropa på honom. Jag vill bara påpeka att historien är inskickad av en kvinna... Klart vi hörs! Kåssör, Robert Dahlström" BORDER="0"Kåssör, Robert Dahlström Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se