Dahlström funderar och flanerar/Torsdag

Vem är mannen i den långa, svarta bilen med täckta bakrutor? Och vad är det han sysslar med? Låt oss titta lite närmare på honom. Han är från Malmö, född och uppvuxen på Kirseberg. Redan tidigt valde han den breda vägen i livet och ägnade sig åt allsköns olagliga affärer. Hans huvudsakliga födkrok blev att ta hand om stöldgods, fungera som mellanhand och han byggde upp ett brett kontaktnät, inte minst med de forna öststatsländerna. En investering som visade sig vara väldigt lönsam efter berlinmurens fall. Men så gjorde han en del dåliga affärer, intressenter från utlandet tog enkelt över hans kontakter och han hänvisades till de kriminellas bakgård. Han var utestängd från den lukrativa marknaden där man handlar över gränserna med tobak, sprit och narkotika. Nu var han inte barskrapad på något vis, han hade undanlagda pengar men de sinade i en allt för snabb takt. Han behövde inkomster och sökte därför efter möjligheter. I ett land söder om Östersjön pågår en illegal verksamhet med djurförsök. Man testar allt från narkotika till smink på djur av olika slag. Mest på uppfödda råttor och kaniner men det finns en del tester som bäst görs på hundar. Ett tag fanns det tillräcklig tillgång på lösdrivande hundar runt om i Europa men testlabben fann snart att de djuren var i för dålig kondition. De var fulla av ohyra, olika sjukdomar och ofta undernärda och svaga. Det fanns således ett behov av friska och välnärda testdjur - hundar - och det var här mannen i den svarta bilen kom in i handlingen. Han stal helt enkelt hundar runt om i Sverige, sövde ner dem och smugglade dem i en amerikansk, stor bil, en Van, med dubbelt golv. Eftersom det är en bransch med mycket pengar fick mannen i den svarta bilen hyfsat betalt. En leverans av 10-15 hundar gav honom några tusenlappar och var han flitig kunde det bli flera turer i veckan. På hemvägen fyllde han det dubbla bilgolvet med annat som gick att sälja i Sverige. Hittills hade det gått bra. Han var numera en småhandlare men kände att han var på väg upp igen. Han började förbereda nedsövningen av en omgång hundar... Samtidigt satt familjen Pettersson och hukade i yttertältet på campingplatsen. Det regnade och var allmänt dystert. Till sist orkade inte pappa Per mer. Han reste sig, slog ihop händerna och sade: "Nej, nu måste vi göra något. I morgon tar vi snabbfärjan från Trelleborg till Rostock!" Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se