Dahlström funderar och flanerar/Torsdag

Eskil, en gammal bekant, ringde och menade att det är för att allt förändras som man aldrig ska återvända till samma platser igen. Man blir bara besviken för ens minnen är alltid betydligt ljusare och mer glänsande än verkligheten. Förmodligen även i jämförelse med hur det en gång var. Vi har nämligen, hävdar Eskil, en otrolig förmåga att allt mer förgylla våra upplevelser ju längre tiden går. "Nä", sade han, "se framåt och inte bakåt. Mot nya mål!" Njaaa, så enkelt tycker jag inte det är. Visst är det fantastiskt kul att upptäcka nya platser - jag har t ex många trevliga platser kvar att upptäcka i Spanien - men återseendets glädje är också stor. Att åka iväg till en stad där man känner gator och torg och människor - att åka bort till en plats där man känner sig hemma - är inte dumt alls. Men att tro att man kan åka tillbaka dit man en gång var oerhört lycklig och få uppleva samma sak brukar inte fungera särskilt bra. Och, på tal om barndomsminnen, är det kanske så att ju äldre man blir desto mer intresserad är man av sin barndom och den miljö där man växte upp. Att se de platser som präglade en under den tidiga delen av ens liv. "Hur går det med rökavvänjningen då", frågade Eskil och bytte hastigt spår. "Jodå, jag kör så det ryker", svarade jag och skrattade lite ansträngt. Sanningen är att jag fortfarande röker men betydligt mindre - jag har lyckats halvera min rökning från 20 cigaretter per dag till tio. Och det tycker jag är bra. Mina luftrör är betydligt fräschare och jag tycker att jag är piggare. Men det kan ju beror på annat. Jag fortsätter enligt den långsamma metoden. Jag reducerar och skär ner, hoppar över röktillfällen och försöker ha allt längre rökfria tidzoner. Jag tror på den metoden. Jag slutar ju inte röka - jag behöver inte bli desperat inför utsikten att jag aldrig mer ska röka en cigarett. Jag ska bara först göra det ena och det andra och vänta tills efter klockan fem innan jag får ta ett bloss. Och efter en tid är det bara några få rökstunder kvar och då är det ju inget problem att helt avstå för då har jag ju i princip redan slutat. Och kroppen vänjer sig sakta av med giftet. Men det blir förmodligen tufft i Spanien om drygt tre veckor... Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se