Dahlström funderar och flanerar/Tisdag

Fortsättning från i går. Först blev jag lite rädd när den gamle elektrikern ropade och anklagade mig inför alla men efter några sekunders tystnad började de övriga gästerna skratta. Då blev jag sur i stället och vi gick bort till den gamle elektrikern och de övriga vid bordet. Jag frågade vad han menade. Han tittade på mig lite förstulet och sade: "Ja, hade du inte uppmanat honom att pröva om strykjärnet fungerade hade det aldrig blivit sådant bråk." "Är det någon som kan berätta vad som hänt?" vädjade jag. En lite yngre man harklade sig och berättade att mannen med strykjärnet suttit kvar en god stund och väntat på värmen som aldrig kom. Hans bordskamrater hade då börjat pika honom för att han gjort en dålig affär och det hade gått honom till sinnet. Plötsligt hade han slitit ur sladden ur väggen, tagit strykjärnet och rusat ut. Bordsgrannarna hade följt efter och sett hur han rusat bort till försäljaren och slagit strykjärnet i bordet så att flera glas och annat studsat upp och ramlat i gatan. Försäljaren hade förstås blivit förbannad och en häftig ordväxling hade uppstått och snart hade de börjat puckla på varandra från vardera sida av försäljningsbordet. Bordet hade vält och dragit med sig även grannens bord och då hade han lagt sig i bråket och flera andra, både kunder och försäljare, hade strömmat till och snart var ett riktigt storbråk igång. Hundar skällde, barn skrek, kvinnor flydde och män ropade och röjde. Vilka som försökte avstyra bråket och vilka som deltog var svårt att säga. Men de två poliser som befann sig på marknaden hade i alla fall kallat på förstärkning och snart stod slaget mellan polisen och alla andra. Fransmän har lätt för att ena sig mot myndighetspersoner. "Uj, vilken historia", sade jag, och alla nickade och smuttade på sina glas. Le Patron kom fram till bordet med vårt kaffe och calvados och jag frågade vad han tyckte om dagens händelser. "Tjaa, det hade väl inte behövt gå så illa om jag sagt ifrån", sade han. Jag frågade vad han menade och han svarade: "Du förstår, det där vägguttaget har inte fungerat sedan någon gång på 1960-talet, alltså innan vi fick dra om den gamla elen. Det kunde jag ju sagt direkt så hade han inte behövt sitta där och vänta på värmen i strykjärnet." Jag nickade och Le Patron återvände till sin bardisk. Och jag undrar fortfarande om strykjärnet egentligen fungerade... Vi hörs! Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se