Dahlström funderar och flanerar/Tisdag

Våren smyger sig på i år. Den letar sig in i snötäckets hudveck och mjukar upp och förlöser den befruktade jorden som bara väntar på att släppa loss livet. Koltrastarna vet redan och har börjat sin hyllningssång både till sina honor och våren och tiden är obönhörligt till nackdel för vintern som nu måste ge vika. Vintern klarar man annars bra genom att ägna sig åt att läsa böcker. Det finns olika sätt att läsa en bok. Man kan sitta i en bekväm fåtölj med katten i knät och lite godis på bordet bredvid, man kan sitta vid skrivbordet och läsa koncentrerat om det är lite mer faktaböcker man intresserar sig för, och så kan man ligga i sängen. Själv är jag en utpräglad sängläsare. Men det har sina sidor. Boken bör inte vara för stor och tung för då kan det gå illa. Härom kvällen låg jag på rygg och läste en ganska maffig volym då jag plötsligt somnade. Boken föll ur mina händer och den hårda spetsen på ena pärmen träffade mig med stor kraft precis under ögat. Jag vaknade förstås och märkte att det blödde. Det var inget stort jack men tillräckligt för att vara lite obehagligt. Tänk om det träffat ögat istället? Att man kan bli både slagen och träffad av en bra bok har jag varit med om men aldrig bokstavligt talat. Men jag har svårt för att läsa en bok i fåtöljen. Där ägnar jag mig mest åt tidningar och tidskrifter. Således får jag vänta tills vissa kraftiga böcker kommer i mjuk pocketupplaga innan jag kan läsa dem - i sängen. Efter den hårda smällen övergick jag till en betydligt mer behändig bok i till det yttre mindre formatet. Det är C-J Charpentiers bok om Afghanistan som ger en personlig och både underhållande och upplysande bild av det märkliga landet och dess historia. Men jag ska inte recensera boken här, det återkommer jag till på kultursidorna men jag vill bara berätta om en liten lustig iakttagelse. Enligt Charpentier snusar man i Afghanistan. Det trodde jag man bara gjorde i Sverige. Det låter ju så i EU-sammanhang åtminstone. Det måste jag forskar mer i. För övrigt är jag i färd med att köpa ett nytt strykjärn och det låter sig inte göras hur lätt som helst. Just nu studerar jag ett stort test av strykjärn, från ICA-Kuriren, och där hittar jag järn från 99 kronor upp till 3 140 kronor. Frågan är vad ett strykjärn kan göra mer än stryka för över 3 000 kronors prisskillnad? Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se