Dahlström funderar och flanerar/Tisdag

Eftersom jag inte varit hemma i helgen har jag inte hunnit sätta upp min julstjärna eller mina ljusstakar i fönstren. Det är väldigt oartigt mot mina grannar. För det är ju så att våra upplysta fönster gläder betydligt många fler än oss själva. När jag kom hem i söndagskväll och tittade ut lyste det varmt och ombonat i samtliga fönster hos mina grannar på andra sidan gatan. Från mitt helgviste på fjärde våningen hade jag en otroligt fin utsikt över stan och det lyste och skimrade överallt. Vi är faktiskt rätt bra på att hålla mörkret stången de här sista veckorna innan det vänder och ljuset åter börjar ta över. Och tvärs över från balkongen, på en gård nere i stan, står en ren skapad av lampor. Den ser helt osannolik ut och när den dessutom började röra på huvudet var det nästan lite kusligt. Men trots alla fantastiska ljusslingor i olika färger, vackra julstjärnor och elljusstakar och lysande renar med rörligt huvud så tycker jag nog att levande ljus är det allra vackraste. Och de sprider inte bara ljus utan också väldoft och värme. Men det gäller att hålla mer än ett vakande öga på dem och jag är alltid väldigt noga med att se till att ljusen sitter fast ordentligt i ljusstakarna och att det inte finns något brandfarligt i direkt närhet. Förr i tiden färdades nyheter långsamt över världen, numera far de runt klotet på sekunder via bredband och radiovågor. Även om vi vill kan det vara svårt att komma undan informationsflödet - ungefär lika svårt som det är att komma undan det massiva julfirande som vi nu är igång med på allvar. Jag träffade min gamle, gode vän kverulanten och hypokondrikern på stan härom dagen. Han var förstås förkyld och på ett miserabelt humör. Han avskyr julen - precis som han avskyr påsk och midsommar och allt annat som rubbar vardagens enkla cirklar och ställer krav på någon slags engagemang. Och han avskyr datorer, tv-apparater och kvällstidningar - radio och en och annan morgontidning kan han acceptera. Efter att ha berättat om alla sina krämpor kom han till saken och förklarade att han skulle dra sig ur det här med julen. Han skulle resa bort. Till Kanarieöarna. Det hade hans hustru bestämt. Men min gamle vän är väldigt oerfaren när det gäller att resa och vet inte vad som väntar honom. Att befinna sig på Kanarieöarna under jul och nyår innebär ett traditionellt firande som överträffar allt vi kan tänka oss här på hemmaplan...fast i shorts. Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se